Hur stort är jobbskatteavdraget 2021?

Födelseår Ange dina månatliga inkomster från arbete (lön, mm). Andra inkomster (t ex a-kassa, sjukpeng, pension eller föräldrapeng) Välj kommun och församling eller Genomsnitt Räkna med inflation (se FAQ innan du använder denna funktion) Medlem i Svenska Kyrkan A-kassan Kollektivansluten medlem Direktansluten medlem Arbetslös Välj a-kassan du är medlem i

Har jag rätt till jobbskatteavdrag?

IFAU konstaterar i en rapport från januari 2012 att jobbskatteavdraget är mycket svårt att utvärdera. Rapportförfattarna undersöka hur sysselsättningen verkligen förändrades på grund av de två första skatteavdragen (2007 och 2008).

– Det är svårt att utvärdera jobbskatteavdraget då alla som jobbar har rätt till det, säger Eva Mörk som är en av rapportförfattarna. Vi måste på något sätt ta hänsyn till att många andra faktorer också påverkar arbetsmarknaden, men har ingen grupp som inte påverkades av jobbskatteavdraget som vi kan jämföra med.

Personer som fått olika stora jobbskatteavdrag på grund av att de har olika stor inkomst och att de bor i kommuner som har olika stora skattesatser. Börjar de som fått större skatteavdrag arbeta i högre utsträckning än de som fått mindre skatteavdrag?

Vad är det för skillnad på grundavdrag och jobbskatteavdrag?

Grundavdraget är en del av din inkomst som är skattefri. Det innebär att du inte betalar skatt på en viss del av din inkomst. Gäller det all inkomst? Nej, det gäller bara det som benämns ”Förvärvsinkomster” , dvs lön, pension, a-kassa, inkomst från enskild firma, sjukersättning och liknande. Gör du avdrag i din deklaration under punkt 2 ”Avdrag för tjänst” eller 3 ”Allmänna avdrag” så dras de av och det som är kvar rundas av och benämns ”Fastställd förvärvsinkomst”. I praktiken innebär det att om du tjänar tex 400 000 kronor och inte har några avdrag från punkt 2 eller 3 så dras grundavdraget på 17 800 kronor av från din fastställda inkomst och beloppet som blir kvar benämns beskattningsbar förvärvsinkomst. Din inkomstskatt beräknas på din beskattningsbara förvärvsinkomst.

Nu kanske du undrar hur mycket pengar vi egentligen pratar om? Det kan variera, men för de flesta rör det sig om 15 000 – 20 000 kronor/år. Avdraget beror på hur stora inkomster du har och prisbasbeloppet (PBB). För 2023 är PBB 52 500 kronor.

Vilka får inte jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]

Var går gränsen för jobbskatteavdrag?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (67 kap. 5 § IL). En inkomst som är undantagen från beskattning, t.ex. på grund av sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL), ger dock inte rätt till skattereduktion.

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då jobbskatteavdrag med 1/12 av fullt jobbskatteavdrag för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock fullt jobbskatteavdrag.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Hur stort är jobbskatteavdraget för pensionärer?

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Hur får jag mitt jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget är en skattelättnad på arbetsinkomster för att uppmuntra till arbete. Det är dock inte bara arbete som ger rätt till jobbskatteavdrag utan även sjuklön, inkomst av aktiv näringsverksamhet mm (för detaljer se: Jobbskatteavdrag | Rättslig vägledning | Skatteverket). Som vi gick igenom i förra inlägget så har du först ett grundavdrag som gör att inte betalar någon skatt alls på en viss del av din inkomst. Gäller det all inkomst? Nej, det gäller bara det som benämns ”Förvärvsinkomster” , dvs lön, pension, a-kassa, inkomst från enskild firma, sjukersättning och liknande. Gör du avdrag i din deklaration under punkt 2 ”Avdrag för tjänst” eller 3 ”Allmänna avdrag” så dras de av och det som är kvar rundas av och benämns ”Fastställd förvärvsinkomst”. I praktiken innebär det att om du tjänar tex 400 000 kronor och inte har några avdrag från punkt 2 eller 3 så dras grundavdraget på 17 800 kronor av från din fastställda inkomst och beloppet som blir kvar benämns beskattningsbar förvärvsinkomst.

Nu kanske du undrar hur mycket pengar vi egentligen pratar om? Det kan variera, men är maximalt ca 3000 kronor/månad (vid inkomster på 450 000 – 700 000 kronor). Avdraget beror på hur stora inkomster du har och prisbasbeloppet (PBB). För 2023 är PBB 52 500 kronor. I klartext innebär det att om de 372 200 kronorna ovan hade kommit från pension, istället för lön, så hade du fått ut ca 33 000 kronor mindre (motsvarande ca 2 700 kronor/månad. Det är alltid lönsammare att ta ut lön istället för pension.

Beräkningen av jobbskatteavdraget är knölig, så jag rekommenderar att du använder Skatteverkets snurra jag länkade till ovan. Vill du se den kompletta uträkningen för inkomster under 2023, se nedan eller Jobbskatteavdrag | Rättslig vägledning | Skatteverket:

OBS: Jobbskatteavdraget räknas endast av mot den kommunala inkomstskatten, inte pensionavgift etc. Det innebär att om du har en låg inkomst så kan det innebära att du inte kan utnyttja hela jobbskatteavdraget eftersom det inte finns tillräckligt mycket kommunal inkomstskatt att räkna av mot. Oavsett jobbskatteavdrag så behöver du alltid betala de övriga skatterna, så den lägsta möjliga skatten kommer att bli ca 8% efter utnyttjat jobbskatteavdrag.

När får man göra jobbskatteavdrag?

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Hur länge får man jobbskatteavdrag?

Avdraget är inräknat i de skattetabeller som arbetsgivare använder vid löneutbetalningar så du behöver inte själv ansöka om avdraget.

Skattereduktionens storlek beror på inkomstnivå (efter ev avdrag), grundavdrag och kommunalskattesats.

Hur mycket ska man jobba för att få jobbskatteavdrag?

Skattesänkningen är som störst cirka 3 000 kronor i månaden om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt.

Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.

Grundavdraget är den delen av inkomsten som man slipper betala skatt på. Alla som har en förvärvsinkomst (arbetsinkomst, pension, a-kassa, sjukpenning etc.) får sänkt skatt tack vare grundavdraget. Jobbskatteavdraget ges dock bara till den som har arbetsinkomst. Man kan säga att jobbskatteavdraget är ett grundavdrag som bara gäller för arbetsinkomster.

När får man betala 50 procent skatt?

Ur ett juridiskt perspektiv är arbetsgivaravgifterna helt klart en skatt. De omfattas av principen om ”svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta” och kan därför bara beslutas av riksdagen. Som en statlig utredning har konstaterat: ”Socialavgifterna t.ex. är skatter fastän de betecknas som avgifter.” (SOU 2007:96, sid. 28) Arbetsgivaravgifterna samlas in av Skatteverket och den som fifflar med dem kan dömas för skattebrott.

Även ur ett statistiskt perspektiv ingår arbetsgivaravgifterna i skatteintäkterna (med ett undantag). De redovisas i statsbudgeten under rubriken ”indirekta skatter på arbete”. Det är i enlighet med internationella regelverk i EU och OECD. Statistiken över skatteintäkter och offentliga finanser är reglerad på detaljnivå för att länder inte ska kunna manipulera statistiken och dölja delar av den offentliga sektorns ekonomi.

Har man jobbskatteavdrag på pension?

Ja, du får jobba som pensionär. Det går utmärkt att ta ut pension samtidigt som du jobbar extra, jobbar deltid eller jobbar heltid. Då är du en jobbonär.

Du har rätt att behålla ditt jobb ända till månaden du fyller 69 år enligt paragraf 32a i lagen om anställningsskydd (LAS). Men inget hindrar dig från att jobba efter du har fyllt 69 år. Du behöver bara komma överens med en arbetsgivare. Hos oss på Veteranpoolen får du jobba så länge du har lust och ork.

Det finns inga begränsningar i hur många timmar du får jobba och samtidigt ta ut pension.

Ja, du kan jobba heltid och samtidigt ta ut pension. Det finns inga begränsningar i hur många timmar du kan jobba och samtidigt ta ut pension.

Det kan vara riktigt lönsamt att jobba som pensionär.

Som pensionärer betalar du lägre skatt på lönen tack vare jobbskatteavdraget. Från och med året du fyller 66 år får du dessutom förstärkt jobbskatteavdrag.

Och från året du fyller 67 år får du ett förhöjt grundavdrag som gör att du kan ha förvärvsinkomst upp till 683 200 kronor per år (motsvarar 56 933 kronor i månaden) utan att betala statlig inkomstskatt.

Hur mycket skatt betalar man om man jobbar efter 65 år?

Att vänta med att ta ut sin pension är fördelaktigt ur flera aspekter. Pensionen ökar av fortsatt arbete, det vill säga mer intjänad pensionsrätt.

– Det är få som känner till hur mycket mer man får i plånboken av att arbeta längre upp i åldrarna. Att skatten är lägre både på pension och arbetsinkomst från det år man ska fylla 66 år ger relativt stora effekter för individen, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Den enskilde får också ett fördelaktigare skatteavdrag på pensionen vid ett uttag från och med januari det år personen fyller 66 år jämfört med om pensionen tas ut tidigare. Från det år en person fyller 66 år blir inkomstskatten på lön dessutom lägre. Ytterligare en fördel är att tid med lön oftast är en tid med högre inkomst än vad tiden med pension är.

Hur mycket är förhöjt jobbskatteavdrag?

IFAU har inga åsikter om förstärkningen av jobbskatteavdraget.
IFAU tillstyrker förslaget om att indexera jobbskatteavdraget för äldre.
IFAU tillstyrker förslaget att justera åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget.
IFAU har inga åsikter om förslaget om ett ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 69 år.
IFAU har inga åsikter om förstärkningen av det förhöjda grundavdraget.
IFAU tillstyrker förslaget om sänkt marginalskatt på höga arbetsinkomster (slopande av avtrappningar i jobbskatteavdragen).

Den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget vid låga och medelhöga inkomster leder inte till några dramatiska förändringar vare sig i marginal- eller genomsnittliga skatter, se Figur 5.1 och 5.2 i promemorian. Däremot är skatteintäktsbortfallet betydande när många får lite lägre skatt: 8,08 miljarder kronor, där självfinansieringsgraden beräknas uppgå till 25%. Det önskvärda i denna skattesänkning är i hög grad en ideologisk fråga, som har att göra med synen på storleken på det totala skattetrycket och på hur mycket skatte- och bidragssystemet bör omfördela till dem som inte arbetar. IFAU:s roll är inte att sätta ner foten i sådana frågor, utan att fortsätta ta fram kunskapsunderlag som leder till mer välgrundade beslut.

Hur många tjänar över 40000 i månaden?

För inkomståret 2023 är skiktgränsen 598 500 kronor. Det innebär att du betalar statlig inkomstskatt med 20 procent på dina inkomster över 598 500 kronor. Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga den inkomst du har efter att grundavdraget har dragits bort.