Vad är en Bouppgivare?

Bouppgivare kallas den person som vid ett bouppteckningsmöte går igenom uppgifterna om dödsboet för dödsbodelägarna. Många gånger är bouppgivaren också själv dödsbodelägare.

Ofta är den avlidnes tillgångar enkla att överblicka och som anhörig kan du göra bouppteckningen själv. Är det mer omfattande kan det vara lite svårare. Oavsett omfattning är det viktigt att allt finns med för att bouppteckningen ska bli korrekt. Här har en bouppgivare en viktig roll.

Sköt bouppteckningen inom familjen. Prova gratis och betala först när du börjar bli klar.

Bouppgivarens roll är att ge en riktig bild av det som finns i dödsboet. I slutändan använder man uppgifterna till att betala ut arvet. Det är därför viktigt att alla uppgifter är med.

För att kunna ge fullständiga uppgifter bör bouppgivaren gärna vara någon som kände den avlidne väl och hade god inblick i den avlidnes ekonomi. Bouppgivare är därför vanligtvis den avlidens make, maka eller sambo. Om personen inte hade någon partner är det oftast ett barn till den avlidne som är bouppgivare.

Läsvärt! Hur lång tid tar en bouppteckning och vad kostar det att göra bouppteckning?

Hur blir man Bouppgivare?

Hur man gör en bouppteckning påverkas av om du bestämmer dig för att göra den själv, eller anlita hjälp. En bouppteckning regleras av specifika bestämmelser och rutiner. I de flesta fall kan dödsbodelägarna själva genomföra bouppteckningen. Men om dödsboet upplevs som komplicerat eller överväldigande kan det vara fördelaktigt att ta hjälp av någon du litar på. Detta skulle kunna vara en jurist eller begravningsbyrå som har möjlighet att underlätta i processen. Det skulle även kunna vara en utomstående person som du känner dig trygg att lämna över ansvaret på.

Att göra en bouppteckning själv behöver inte vara svårt. Däremot finns det vissa delar du inte får glömma bort – för att den ska gå rätt till. Vi guidar dig till hur man gör en bouppteckning själv, med hjälp av vår checklista.

Kan Bouppgivare och Förrättningsman vara samma person?

Den person som vårdar den avlidnas egendom, eller i övrigt bäst känner till dödsboets egendom, utses till bouppgivare. Bouppgivaren ska lämna uppgifter om dödsboet inför bouppteckningen.

Bouppgivaren ska även utse två utomstående förrättningsmän. Förrättningsmännen ska vara personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt att ärva den avlidne. Förrättningsmännen ska intyga att det som har antecknats i bouppteckningen är riktigt och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.

En boutredningsman eller en testamentsexekutor kan inte vara förrättningsman.

Måste Bouppgivare närvara vid bouppteckning?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga rör bouppteckning och regler om detta finns i 20 kap. ärvdabalken (1958:637) (ÄB).

Vad händer om man inte gör en bouppteckning?

När någon har avlidit måste man göra en bouppteckning. Nedan finner du 10 av de mest grundläggande sakerna du bör känna till om bouppteckningsarbetet.

Den person som har mest insyn över den avlidnes ekonomi – vanligtvis efterlevande make/maka/partner eller sambo – har ansvaret att bouppteckningen blir utförd. Om det är oklart vem som är närmast anhörig, så är det dödsbodelägarna tillsammans som har ansvaret för att bouppteckningen utförs. Att man har ansvar för att bouppteckningen innebär inte att man måste utföra allt själv. Personen som har ansvaret har rätt att beställa bouppteckningstjänster för att bli klar med bouppteckningen. Dessa kostnader bekostas av dödsboet och behöver inte godkännas av övriga dödsbodelägare. Om det saknas dödsbodelägare, kan Skatteverket utse en särskild bouppteckningsförrättare. Den utsedda förrättaren får då betalt av dödsboet för sitt uppdrag.

Vem ska betala för bouppteckning?

Det är dödsbodelägarna som tillsammans ska se till att en bouppteckning blir gjord. Dödsbodelägarna kan själva välja att göra bouppteckningen. Det är då enklast att den person som bäst känner till den avlidnes ekonomi och ägande gör sammanställningen. Det kan exempelvis vara partner eller en bröstarvinge. Det är oftast inte särskilt svårt och det finns mycket stöd att få om det skulle behövas.

Det går också att anlita en jurist eller ta hjälp av begravningsbyrå som ofta har en egen jurist eller samarbete med en juristbyrå. Du kan också välja att låta någon annan utomstående som du litar på göra bouppteckningen.

Insikt: Nordisk studie: Enkelhet viktigt för svenskar när dom gör bouppteckning

Kostnad för bouppteckning kan variera stort och beror på vem du väljer att anlita och den tid som krävs för arbetet. Det kan ta olika lång tid beroende på hur tillgångar och skulder i dödsbo ser ut, om det finns mycket att gå igenom och reda ut.

Om ett dödsbo har många dödsbodelägare kan det också behövas extra tid för att ta reda på vem som ska ärva, jämfört med ett dödsbo som bara har en eller ett par nära arvingar.

En jurist tar i regel från 1 500–1 600 kr i timmen, och även en enklare bouppteckning tar åtminstone några timmar. Kostnad för bouppteckning kan därför börja på runt 4 000 kr och kosta upp mot det dubbla eller mer om det är komplicerat.

Måste man ha jurist vid bouppteckning?

Enkelt och prisvärt
Vägledning steg för steg
Från 1 975 kr

En bouppteckning kan variera i omfattning beroende på om det till exempel är många dödsbodelägare, finns egendom utomlands eller mycket tillgångar i dödsboet. Därför är det svårt att säga ett fast pris. Vid första mötet med juristen får du en bättre uppfattning om vad det kommer att kosta och du kan då bestämma om du vill gå vidare eller inte.

En bouppteckning är en skriftlig sammanställning som visar vilka tillgångar och skulder den avlidna hade på dödsdagen, och vem eller vilka som ska ärva personen. Ofta brukar bouppteckningen kallas för ”livets bokslut”.

Enligt lag måste alltid en bouppteckning göras om dödsboet har tillgångar kvar efter att kostnaden för begravning har betalats och om den avlidna ägde en fastighet. Om det inte finns tillräckligt med tillgångar för att täcka begravningskostnaderna kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan.

Vad är skillnaden mellan en bouppteckning och en dödsboanmälan?

Den dödsbodelägare som har närmast tillgång till dödsboet, vanligtvis en efterlevande partner eller ett barn, ansvarar för att ansöka om att en dödsboanmälan ska ersätta bouppteckning. Det görs hos hemkommunens socialförvaltning.

En dödsboanmälan är en handling som i vissa fall ersätter en bouppteckning. Du gör en dödsboanmälan om den avlidnes tillgångar endast täcker begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet. Den avlidne får inte heller ha någon fast egendom eller tomträtt i Sverige eller utomlands.

Man kan göra en dödsboanmälan om den avlidnas tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Om den avlidna var gift räknar man även med hens eventuella andel i den efterlevande makens eller makans giftorättsgods till tillgångarna (20 kap.

Måste alla arvtagare vara med på bouppteckning?

En bouppteckning kan göras privat. Då ska en av er efterlevande som bäst känner till dödsboets egendom utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet.

Bouppgivaren ska också utse två utomstående förrättningsmän. Det är två personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt till att ärva den avlidna. Förrättningsmännen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.

Om ni har bett någon utomstående förvalta dödsboet, exempelvis en boutredningsman eller en testamentsexekutor kan inte samma person agera som förrättningsman.

Måste man ta upp lösöre i bouppteckning?

När bouppteckningen upprättas är det mycket viktigt att alla moment går rätt till, och detta för att inga konflikter eller praktiska problem ska uppstå. Bouppteckningen är också en handling som får betydelse i framtiden. Så säkerställ att den blir korrekt för att undvika framtida problem.

Fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.

Joachim Erman är en av våra duktiga jurister som du kan komma i kontakt med.

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

En del i att göra bouppteckning handlar om att ta reda på vilka som är dödsbodelägare och ska ärva.

Det är inte ovanligt att man misstar sig för att vara ensam arvinge vid bouppteckning och den ende som ska ärva. Låt oss gå igenom tre fall för detta.

Det går inte att vara helt säker på att det inte finns andra arvingar vid bouppteckning och arvskifte. Testamente måste till exempel inte registreras i Sverige och släktskap är sällan heller officiellt fastslagna.

Däremot kan du se till att du verkligen förstår arvsreglerna rätt. Fråga runt och i övrigt undersök, framförallt om det kan finnas något testamente.

💡 När du gör bouppteckning med Aatos hjälper tjänsten dig att ta reda på om du är ensam arvinge rent släktmässigt. Det sker genom att du svarar på några frågor om din familj.

Måste man ange lösöre i bouppteckning?

När någon avlider ska dennes tillgångar och skulder sammanställas i en bouppteckning. Man kan säga att bouppteckningen är en sammanfattning av hur den avlidnes ekonomi såg ut – med både tillgångar och skulder. I bouppteckningen ska det även tydligt framgå vem som ska ärva eventuella tillgångar från den avlidne.

Både den avlidnes tillgångar och skulder ska finnas med i bouppteckningen. Det kan vara mer än vad man tänker på vid en första anblick. Om du vill läsa mer detaljerat om vad bouppteckningen i sin helhet ska innehålla kan du klicka här.

Hur får man ut pengar efter bouppteckning?

Har den avlidna haft tillgångar i banken i form av pengar görs en överföring till dödsbodelägarna. Om det har varit andra tillgångar, exempelvis aktier eller liknande kan dödsbodelägarna välja att sälja aktierna eller fördela aktierna så som de är. Har den avlidna placerat pengar i fondkonto eller ISK behöver du som dödsbodelägare även öppna sådana konton.

För att banken ska kunna göra en utbetalning av arvskifte och fördela pengarna, värdepapper m.m. till dödsbodelägarna behöver du boka tid och besöka ett bankkontor. Du måste även ta med dig vissa handlingar.

Hur lång tid tar det innan man får pengar efter bouppteckning?

En bouppteckning är ett dokument som förklarar vilka skulder och tillgångar den avlidne hade och vem eller vilka som ska ärva dem. Bouppteckningen är viktig för att allt ska gå rätt till för er som arvtagare men också för att Skatteverket ska kunna kontrollera att den avlidnes egendom blir redovisad som den ska.

Att göra bouppteckning innebär dels att sammanställa uppgifterna som krävs, och dels att presentera bouppteckning vid ett förrättningsmöte. Två förrättningsmän ska sedan granska och skriva under innan du kan skicka den till Skatteverket för registrering.

Hur lång tid det tar beror helt på dig eller den som gör bouppteckningen. Ibland kan du också behöva extra tid för att exempelvis låta mäklare värdera ett hus. Är det fler än en dödsbodelägare behöver du också ge tid för att de andra arvingarna ska hinna komma till förrättningsmötet.

Bouppteckningen ska vara avslutad senast tre månader efter dödsdagen. Bouppteckningen är avslutad när den förrättats, alltså när deltagarna på bouppteckningsmötet godkänt innehållet.

Det finns ingen formell tidsfrist för när ni måste börja med bouppteckningen. Det är dock en bra idé att starta så snart ni har möjlighet om något oväntat skulle dyka upp.

💡 Om du behöver en tidigare bouppteckning kan du beställa en kopia hos Skatteverket.

Vilka problem kan uppstå vid bouppteckning?

Juridik vid dödsfall

Jag avser att inte närvara vid en bouppteckning men räknar med att jag kan behöva kräva en ändring av värderingen av tillgångarna. Hur går jag tillväga? Vilken tidsfrist gäller. Klagar jag hos förrättningsmannen eller tingsrätten? Blir det en civil tvist mellan dödsboet och mig i tingsrätten som kan kosta mig mycket pengar? Den eventuella tvist som kan uppstå gäller primärt värderingen av fast egendom.