Är Legatarie arvinge?

En testator kan upprätta ett förordnande om kvarlåtenskap genom ett testamente eller ett arvsavtal. Testamentet kan vara offentligt eller privat. En testator kan när som helst återkalla ett testamente eller en del av det genom ett senare testamente eller arvsavtal. Detta gäller inte inbördes testamenten mellan makar eftersom särskilda regler styr ändringar och återkallande av sådana testamenten.

Offentliga testamenten och arvsavtal registreras alltid i arvsregistret den arbetsdag som följer efter attesteringen av notariatshandlingen. Dessutom är notarien skyldig att i arvsregistret registrera alla ändringar i arvsavtal, avtal om upphävande av arvsavtal och förklaringar om uppsägning av arvsavtal. Överträdelse av registreringsskyldigheten påverkar inte testamentets giltighet.

Upprättande av ett privat testamente kan registreras i arvsregistret av testatorn eller av någon annan person som har information om det privata testamentet och som av testatorn ombes att föra in denna. Det är inte obligatoriskt att registrera privata testamenten i arvsregistret.

Offentliga testamenten och arvsavtal ska registreras i arvsregistret av den notarie som attesterade testamentet eller arvsavtalet, eller av den notarie hos vilken testamentet har deponerats. För att göra detta ska notarien notera detta i arvsregistret eller anmäla detta till registret. Från och med den 1 januari 2015 lämnar notarien inte längre in anmälningar till arvsregistret, utan ändrar i stället i arvsregistret genom att föra in poster.

Vad innebär ett legat?

Legat är en viss egendom eller ett visst belopp som i testamente tilldelats någon särskild person. Ett legat är alltså inte allt som en person lämnar efter sig, och inte heller arv som består av viss andel av hela kvarlåtenskapen,[1][2] utan är specificerat till exempelvis ett hus, en penningsumma, angivet lösöre eller nyttjanderätten till en viss egendom.[3] Det är även en penningsumma som regelbundet delas ut från en stiftelse som uppkommit genom testamentariskt förordnande.[4]

Vem betalar ut legat?

När den avlidnes tillgångar övergår till dödsboet övertar dödsboet den avlidnes beskattningssituation och beskattas för avkastningen och för kapitalvinster vid avyttring.

Förvärv genom arv och testamente är skattefria (8 kap. 2 § IL). Förvärvaren beskattas under sitt innehav och vid sin avyttring av det förvärvade. Ett skifte eller en bodelning med anledning av en makes död medför inte någon beskattning för dödsboet. Återföring av värdeminskningsavdrag m.m. kan förekomma.

Alla avyttringar utanför en näringsverksamhet kapitalvinstbeskattas oavsett hur tillgångarna förvärvats och oavsett innehavstid. Även avyttring av fastigheter och bostadsrätter som är kapitaltillgång i en näringsverksamhet kapitalvinstbeskattas.

Om den avyttrade tillgången har förvärvats genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation (44 kap. 21 § första stycket IL). Förvärvaren övertar t.ex. den tidigare ägarens anskaffningsutgift. Motsvarande gäller för värdeminskningsavdrag samt förbättrande reparationer och underhåll (19 kap. 18 § och 20 kap. 12 § IL).

Det är den av enmansdödsboet eller delägaren som är ägare till tillgången vid försäljningstillfället som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.

Skatteverket anser att om ett enmansdödsbo som förvaltas av en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor och denne i dödsboets namn säljer en tillgång som tillhört den avlidne, i normalfallet innebär att en sådan försäljning får anses ske som ett led i förvaltningen av dödsboets tillgångar. Detta gäller även om försäljningen sker efter det att bouppteckningen har registrerats. Till den del delägaren dessförinnan inte har blivit ägare till tillgången genom att ha tillträtt denna, ska dödsboet ta upp kapitalvinsten till beskattning.

När det gäller ett enmansdödsbo förvaltat av den ende dödsbodelägaren anser Skatteverket att förvaltningen normalt bör anses avslutad när bouppteckningen registreras. I och med att förvaltningen är avslutad anses tillgångar som inte innan dess tillträtts av delägaren vid den tidpunkten formlöst ha övergått till den ende delägaren. Förvaltningen ska då inte anses pågå enbart av den omständigheten att delägaren väljer att efter registreringstidpunkten i dödsboets namn sälja en tillgång som tidigare tillhört den avlidne. En sådan försäljning får anses ha skett för dödsbodelägarens räkning. Det är därför den som var delägare i det upplösta dödsboet som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.

Utgångspunkten är att dödsboet är skattskyldigt för kapitalvinst vid försäljning av tillgångar, med dödsboet som formell säljare. Om försäljningen avser ett legat och det anses ha getts ut till legatarien, är istället legatarien skattskyldig för kapitalvinst. Ett legat kan vanligtvis anses ha getts ut till legatarien när det inte längre föreligger något legalt hinder för att verkställa testamentet. Legatet anses också ha getts ut till legatarien om dödsboet säljer legatet och överför försäljningslikviden till legatarien. I ett sådant fall anses dödsboet agera som uppdragstagare för legatariens räkning med ett redovisningsansvar.

Dödsboet är skattskyldigt för utdelning och annan avkastning på värdepapper, som har utbetalats till dödsboet i dess egenskap av legal mottagare av beloppet.

Kan Legatarie klandra testamente?

Klander av testamente innebär att en arvinge väcker talan vid domstol om att ett testamente ska förklaras helt eller delvis ogiltigt. En klandertalan blir aktuell när en arvinge anser t ex att testatorn inte har varit vid sin sinnes fulla bruk när testamentet...

Ja, det är möjligt så länge inte släktingen är en bröstarvinge. En bröstarvinge, d v s barn och barnbarn, har en absolut rätt till sin laglott. Är släktingen en förälder eller ett syskon är det emellertid fullt tillåtet att ”skriva bort” denne från arv i...

Det beror på vilket släktskap som testamentstagaren har till testatorn. Är testamentstagaren en person som hade ärvt testatorn även om det inte funnits ett testamente träder testamentstagarens arvingar i hens ställe och övertar rätten till arv. Är testamentstagaren...

Ja, det är möjligt att i ett svenskt testamente föreskriva vem som ska ärva en bostad som finns utomlands. Som regel bör man emellertid göra en kontroll med vad som gäller i det aktuella landet. Ibland kan det underlätta för arvingarna om det svenska testamentet har...

Nej, det är inte möjligt. Barn har alltid rätt till sin laglott och denna kan inte testamenteras bort.

Ja, det är möjligt att i ett testamente skriva att föräldrarna inte ska ha någon arvsrätt. Föräldrar har inte någon absolut rätt till arv vilket är fallet med bröstarvingar, d v s barn och barnbarn.

Ja, utgångspunkten är att ett testamente går före arvsrätten. Emellertid finns det tvingande regler i ärvdabalken som går före ett testamente. Som exempel kan nämnas en bröstarvinges rätt till sin laglott. Skulle ett testamente inkräkta på en bröstarvinges rätt till...

Nej, det är inte möjligt att testamentera bort laglotten. En bröstarvinge kan emellertid välja att inte begära jämkning av ett testamente som inkräktar på laglotten och då kommer arvet att fördelas enligt testamenten även om fördelningen strider mot reglerna i...

En testamentstagare är någon som erhåller arv genom en föreskrift i ett testamente.

En universell testamentstagare är någon som ärver en viss del, t ex en fjärdedel eller hälften, av kvarlåtenskapen. Även den som ärver hela kvarlåtenskapen är universell testamentstagare.

Vad är skillnaden mellan en bouppteckning och en Dödsboanmälan?

Det är personen som har ansvaret för att se till att en bouppteckning förrättas som kan ta initiativ till att en dödsboanmälan upprättas.

Det finns ingen skyldighet att utnyttja möjligheten. Man kan alltid välja att förrätta en bouppteckning i stället för att göra en dödsboanmälan.

Vad är skillnaden på Legatarie och universell testamentstagare?

Nej, det är inte möjligt. Barn har alltid rätt till sin laglott och denna kan inte testamenteras bort.

En testamentstagare är någon som erhåller arv genom en föreskrift i ett testamente.

En universell testamentstagare är någon som ärver en viss del, t ex en fjärdedel eller hälften, av kvarlåtenskapen. Även den som ärver hela kvarlåtenskapen är universell testamentstagare.

När betalas legat ut?

En person som ärver och tar emot ett specifikt föremål, egendom eller förmån genom testamente kallas för legatarie. Föremålet eller förmånen som mottas kallas för legat.

En legatarie är inte samma sak som en universell testamentstagare. Båda får ärva genom testamente, men en legatarie få en särskild egendom eller summa pengar medan den universella testamentstagaren får en viss andel av den totala kvarlåtenskapen – exempelvis en femtedel.

Vem betalar om det inte finns pengar i dödsboet?

Vad händer om det finns en skatteskuld i dödsboet och flera dödsbodelägare?

Om det finns pengar i dödsboet som täcker skatten så ska dessa användas innan eventuellt överskott delas ut till dödsbodelägarna. Om det inte finns några pengar i dödsboet behöver inte delägarna betala skatten med egna pengar. Skulden restförs i stället till Kronofogden och skrivs av efter fem år.

Vad får man inte testamentera bort?

Hej, tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga!

Jag har valt att dela upp din fråga i olika delar utifrån din frågeformulering. Vad gäller arv går reglerna att finna i ärvdabalken (ÄB).

Vem får ta del av bouppteckning?

Här hittar du information om anmälan och registrering av dödsfall, begravningar, ekonomiskt stöd i samband med begravningar och dödsfall, arv och annat som kan vara relevant om du har förlorat en närstående i Norge, eller om en norsk person eller en person bosatt i Norge dör utomlands.

Här kan du läsa om vad som händer om någon som står dig nära dör i Norge.

Vilka problem kan uppstå vid bouppteckning?

När en person bosatt i Sverige avlider ska en bouppteckning upprättas. En bouppteckning är en ekonomisk förteckning över vilka tillgångar och skulder som den avlidne hade den dag hen gick bort. Bouppteckningen fastställer dessutom vilka som är dödsbodelägare och utgör en legitimitetshandling i hanteringen av dödsboet.

Måste Efterarvingar kallas till bouppteckningen?

Juridik vid dödsfall

Hej, Jag ska göra en bouppteckning efter min mamma som just avlidit och jag är enda barnet. Min pappa dog för 3 år sedan och där står jag som efterarvinge i bouppteckningen. Min fråga är vilka som ska kallas som efterarvinge till bouppteckningen efter min mamma, min fru eller våra gemensamma barn eller båda?

Kan man välja vem som ärver?

Eller så kanske du känner att du inte vill ärva någon du inte haft kontakt med? Oavsett av vilken anledning har du rätt att tacka nej till att ta emot det. För att veta hur du går tillväga för att tacka nej till ett arv och vilka följder det får är det viktigt att känna till begreppen avsägelse, avstående och överlåtelse av arv.

Det är möjligt att avsäga sig sin rätt till arv både medan arvlåtaren fortfarande är i livet och efter arvlåtaren avlidit. Vill arvingen avsäga sig sitt framtida arv när arvlåtaren fortfarande är i livet ska detta ske i ett skriftligt meddelande till arvlåtaren. En avsägelse av arv kan också ske efter att arvlåtaren avlidit genom att arvingen godkänner ett testamente som arvlåtaren skrivit till förmån för någon annan. En arvsavsägelse går inte att återkalla och gör att arvet som skulle gått till arvingen istället går till de resterande arvingarna. Om en bröstarvinge avsäger sig arv blir avsägelsen giltig endast om bröstarvingen fått skälig ersättning. En arvsavsägelse får till följd att arvingens egna barn inte heller kommer kunna ta del av arvet från den avlidne.

Vem kan göra arvskifte?

Sist i den här artikeln finns exempel på hur arvskiften kan se ut.

I ett enmansdödsbo görs inget arvskifte. Där är det ju bara en person, den enda dödsbodelägaren, som ärver allt. Då är det viktigt att föra över tillgångarna på arvingen, ansöka om lagfart, avsluta bankkonton och registrera om värdepapper på arvingen. Annars ser man det som om dödsboet finns kvar som en egen juridisk person som ska deklarera sina inkomster varje år. Den registrerade bouppteckningen används som underlag för att göra överföringen av tillgångarna.

Vem är skyldig att städa ett dödsbo?

9 maj 2013 kl 08:32 Uppdaterad 7 oktober 2014 kl 14:15

Gävle Pia Christofferssons mamma fick en hjärnblödning och dog åtta dagar senare. Pia fick ensam sköta allt men städningen fick hon rådet att lämna till värden.