Vad är det för skillnad på grundavdrag och jobbskatteavdrag?

Nu kanske du undrar hur mycket pengar vi egentligen pratar om? Det kan variera, men för de flesta rör det sig om 15 000 – 20 000 kronor/år. Avdraget beror på hur stora inkomster du har och prisbasbeloppet (PBB). För 2023 är PBB 52 500 kronor.

Hur beräknas skattereduktion för arbetsinkomst?

Om du tillhör tabell 32 innebär det inte att du ska betala 32 procent i skatt. I tabellskatten är nämligen vissa avdrag och skattereduktioner inräknade, till exempel betalar du lägre skatt med anledning av jobbskatteavdraget, grundavdraget och det förhöjda grundavdraget. Dessutom betalar du procentuellt sett mer i skatt ju högre inkomst du har.

Nytt för år 2023 är att skatten på pension blir lägre först från januari det år du fyller 67. Då får du rätt till det förhöjda grundavdraget på pensionen vilket innebär en lägre skatt.

Om du fortsatt har en lön efter 65 års ålder så får du fortfarande det förhöjda jobbskatteavdraget på din lön från året du fyller 66. Det gör det skattemässigt fördelaktigt att fortsätta jobba och vänta med att ta ut pensionen tills året du fyller 67.

När har man rätt till jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]

Hur mycket betalar man i skatt efter jobbskatteavdrag?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (67 kap. 5 § IL). En inkomst som är undantagen från beskattning, t.ex. på grund av sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL), ger dock inte rätt till skattereduktion.

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då jobbskatteavdrag med 1/12 av fullt jobbskatteavdrag för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock fullt jobbskatteavdrag.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Vad är det för skillnad på ett skatteavdrag och en skattereduktion?

Om du tillhör tabell 32 innebär det dock inte att du ska betala 32 procent i skatt. I tabellskatten är nämligen vissa avdrag och skattereduktioner inräknade, till exempel jobbskatteavdraget, grundavdraget och det förhöjda grundavdraget. Dessutom betalar du procentuellt sett mer i skatt ju högre inkomst du har.

Därutöver blir skatten på pension och lön lägre från januari det år du fyller 66. Det beror på att du får ett förhöjt grundavdrag både på lön och pension samt ett förhöjt jobbskatteavdrag på din lön.

De flesta får pension från flera håll, inte bara från Pensionsmyndigheten. Den som betalar ut mest till dig ska dra skatt enligt tabell. På övriga inkomster görs ett preliminärt skatteavdrag med 30 procent, oavsett kommunalskatt.

Pensionsmyndigheten förutsätter att vi betalar ut din huvudinkomst och därför drar vi skatt enligt tabell, om du inte har meddelat oss något annat. På samma sätt förutsätter tjänstepensionsbolagen att de betalar ut sidoinkomster och därför drar de 30 procent i skatt på din tjänstepension.

Vad är Arbetsinkomstavdrag?

Du kan beviljas olika avdrag i beskattningen vilka minskar på skattebeloppet. En del av avdragen gör vi automatiskt för dig men en del ska du deklarera själv.

Vilka får inte jobbskatteavdrag?

Alla som har en inkomst från en anställning eller en näringsverksamhet har rätt till jobbskatteavdrag. Avdraget är olika stort beroende på bland annat lönenivåer – där den maximala storleken för jobbskatteavdrag nås vid medelinkomsten.

Vid högre månadsinkomster från 59 238 kronor och uppåt, börjar jobbskatteavdraget minska med tre procent (2023). Detta innebär att om du har en månadsinkomst på omkring 160 000 kronor i månaden har du inte längre rätt till jobbskatteavdrag. Det finns även andra typer av inkomster där du inte har rätt till jobbskatteavdrag, till exempel vid föräldrapenning, pension, sjukpenning från försäkringskassan, ersättning från arbetslöshetskassan eller vid sjuk- och aktivitetsersättning.

Vad kostar jobbskatteavdraget per år?

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Är jobbskatteavdrag bra?

Nu är det snart dags igen! Skaffa Kivra senast 5 mars så kommer deklarationen mellan 6-10 mars. Vill du ha återbäringen så snart som möjligt? Vi berättar hur.

Rätt snart, faktiskt. Goda nyheten är att du ofta själv kan påverka hur tidigt du får din skatteåterbäring. För att få den så tidigt det går, det vill säga 5-6 april, behöver du ha godkänt din deklaration utan ändringar eller tillägg senast den 30 mars. Kom ihåg att du behöver ha registrerat bankkonto på Skatteverket eller i appen så pengarna har någonstans att landa.

Vem betalar jobbskatteavdraget?

Hur mycket höjs jobbskatteavdraget 2023?

I dagarna får många årets första lön, men hur mycket blir kvar när den nya skatten dragits? Gå in på Ekonomifaktas räknesnurra ”Räkna ut din skatt” för att få veta. För de allra flesta blir det en glad överraskning.

Publicerad: 23 jan 2023, 14:35

Får man tillbaka skattereduktion?

Om du har bolån eller andra lån har du kanske hört att du kan göra ränteavdrag på deklarationen. Här beskriver vår privatmarknadschef Johan Rosengren allt om vad det innebär.

Ränteavdrag är ett avdrag på skatten för dig som har lån. Det innebär att staten ger tillbaka lite av de räntekostnader du betalat under året. Ränteavdraget infördes i slutet av 70-talet för att det skulle bli lättare för privatpersoner att låna pengar för att kunna köpa och äga sitt eget boende.

Ränteavdrag innebär att du får göra avdrag på den totala skatten med upp till 30% av räntekostnaden på dina lån upp till 100 000 kr. Har du räntekostnader över 100 000 kr får du dra av 21% på den del som överstiger 100 000 kr.

Hur gör man avdrag för arbetsrum?

Skatteverket har samlad information på sin webbplats om vad du kan göra avdrag för i ditt företag och vilka belopp och procentsatser som gäller. Du kan bland annat ta del av ett avdragslexikon för enskild näringsverksamhet

Vad kan man dra av i deklarationen?

Har du inrett ett rum eller del av ett rum hemma för att jobba i har du som regel inte rätt till något avdrag.

Har du hyrt ett rum utanför din bostad kan du ha rätt till avdrag men då krävs att du kan visa att det finns ett behov, att det avser ett kontorsutrymme som är anpassat för arbetsuppgifterna och att du bara får använda rummet till att arbeta i. Du kan då få avdrag med de kostnader du har haft för att hyra rummet.