:

Varför måste man betala trängselskatt?

Innehållsförteckning:

  1. Varför måste man betala trängselskatt?
  2. Hur slipper man betala trängselskatt?
  3. Vad händer om man inte betalar trängselskatt?
  4. När behöver man inte betala trängselskatt?
  5. Hur mycket pengar får staten in på trängselskatt?
  6. Vem är skyldig att betala trängselskatt?
  7. Hur många gånger betalar man trängselskatt?
  8. Vart går pengarna från trängselskatten?
  9. Vilket parti införde trängselskatt?
  10. Vem har betalat mest skatt i Sverige?
  11. Kan man få tillbaka trängselskatt?
  12. Hur mycket kostar trängselskatt?
  13. I vilket land betalar man minst skatt?
  14. Vilka har lägst skatt i Sverige?
  15. Vilket land har världens högsta skatter?

Varför måste man betala trängselskatt?

Om betalningen inte bokförts på Transportstyrelsens konto för trängselskatt det datum som står på avin, läggs en tilläggsavgift på. Tilläggsavgiften är 500 kronor.

Skatten, tillsammans med tilläggsavgiften, måste vara bokförd på vårt konto för trängselskatt senast 30 dagar efter beslutet om tilläggsavgift. Obetalda skattebeslut överlämnas därefter till Kronofogden, som debiterar 600 kronor i grundavgift.

Hur slipper man betala trängselskatt?

Genomsnittsmetoden är ett sätt att räkna ut omkostnadsbeloppet. För att kunna använda genomsnittsmetoden behöver du alla avräkningsnotor från dina köp och försäljningar. En avräkningsnota är den nota som du fick av banken när du köpte värdepappret. Du måste räkna ut ett omkostnadsbelopp för varje slags aktie, till exempel ett för Ericsson A-aktier och ett för Ericsson B-aktier.

Du behöver inte göra en beräkning med genomsnittsmetoden om du har köpt alla dina aktier i ett bolag vid ett tillfälle och sedan sålt alla vid ett tillfälle. Då använder du avräkningsnotorna från köp och försäljning. Detta gäller under förutsättning att det inte inträffat någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet. Information om händelser för dina aktier finns i Aktiehistorik.

Vad händer om man inte betalar trängselskatt?

  • Intäkterna bör tillfalla regionen
  • Ska användas för att förbättra trafiksystemet
  • Bygg ut cykelbanor och kollektivtrafik

En trängselskatt är ett verktyg för att påverka trafiken på ett sådant sätt att både framkomlighet och miljö kan förbättras. Vi anser att intäkterna bör tillfalla regionen, så att regionen själv kan använda dessa medel för att investera i infrastrukturåtgärder som gynnar regionen. På detta sätt kan man undvika att behöva gå via staten för att få tillgång till medel. Avgifterna bör användas för att förbättra olika delar av trafiksystemet, kollektivtrafik och cykelbanor.

Genom att använda intäkterna för att investera i infrastrukturåtgärder som gynnar regionen, kan man förbättra trafiken och minska trängseln i området. Samtidigt kan man också förbättra miljön genom att satsa på kollektivtrafik och cykelbanor. Detta är viktigt eftersom det kan hjälpa till att minska utsläppen från fordon och göra regionen mer hållbar på lång sikt. Genom att använda intäkterna på ett smart sätt kan man förbättra infrastrukturen och skapa en mer hållbar framtid.

När behöver man inte betala trängselskatt?

Infrastrukturavgift är en avgift som tas ut för att finansiera bygget av en ny bro eller tunnel. Det innebär att den som använder bron eller tunneln är med och betalar för den. När infrastrukturen är färdigbetald tas avgiften bort. Broavgift kallas här den infrastrukturavgift som tas ut för färd över en bro.

Systemet med trängselskatt används i Stockholm och Göteborg. Syftet med trängselskatt är att minska trängseln, förbättra miljön och bidra till att finansiera infrastruktursatsningar.

Trängselskatt tas ut enligt lagen om trängselskatt. Lagen anger betalstationers placering, storlek på trängselskatt och när trängselskatt ska tas ut. Riksdagen beslutar om trängselskatt.

När du kör ditt fordon genom en betalstation tas en bild av fordonets registreringsskylt av ett automatiserat system. Bilden skickas till Transportstyrelsen där fordonet identifieras.

Hur mycket pengar får staten in på trängselskatt?

Infrastrukturavgift är en avgift som tas ut för att finansiera bygget av en ny bro eller tunnel. Det innebär att den som använder bron eller tunneln är med och betalar för den. När infrastrukturen är färdigbetald tas avgiften bort. Broavgift kallas här den infrastrukturavgift som tas ut för färd över en bro.

Systemet med trängselskatt används i Stockholm och Göteborg. Syftet med trängselskatt är att minska trängseln, förbättra miljön och bidra till att finansiera infrastruktursatsningar.

Trängselskatt tas ut enligt lagen om trängselskatt. Lagen anger betalstationers placering, storlek på trängselskatt och när trängselskatt ska tas ut. Riksdagen beslutar om trängselskatt.

När du kör ditt fordon genom en betalstation tas en bild av fordonets registreringsskylt av ett automatiserat system. Bilden skickas till Transportstyrelsen där fordonet identifieras.

Vem är skyldig att betala trängselskatt?

Om betalningen inte bokförts på Transportstyrelsens konto för trängselskatt det datum som står på avin, läggs en tilläggsavgift på. Tilläggsavgiften är 500 kronor.

Skatten, tillsammans med tilläggsavgiften, måste vara bokförd på vårt konto för trängselskatt senast 30 dagar efter beslutet om tilläggsavgift. Obetalda skattebeslut överlämnas därefter till Kronofogden, som debiterar 600 kronor i grundavgift.

Hur många gånger betalar man trängselskatt?

  • Från och med 1 januari 2020 har Transportstyrelsen gjort följande ändringar av trängselskatt i Stockholm innerstad och Essingeleden.
  • Nya tider: Ny tidsperiod 06.00-06.29 har blivit tillagd. Tidigare började trängselskatt först vid kl. 06.30 men nu börjar trängselskatt kl. 06.00. Inga tidsförändringar på övriga tider.
  • Nya belopp: Trängselskatten har blivit dyrare, upp till 33 % dyrare. Trängselskatten är som dyrast vid kl. 07.00-08.29 och 16.00-17.29. I Stockholm innerstad kostar det 45 kr och Essingeleden 40 kr per passering.
  • Trängselskatten anpassas efter säsong: Tidigare var det samma trängselskatt oavsett tid på året. Nu inför man lågsäsong och högsäsong. Högsäsong är 1 mars–dagen före midsommarafton och 15 augusti–30 november. Lågsäsong är övrig tid.
  • Trängselskatt även de fem första vardagarna i juli: Innan var juli månad fri från trängselskatt.
  • Trängselskatt gäller också vissa dagar före helgdag: dagen före långfredagen, dagen före Kristi himmelsfärdsdag, dagen före alla helgons dag, dagen före den 1 maj och dagen före nationaldagen (om de infaller på en vardag utom lördag).

Vart går pengarna från trängselskatten?

För att bli ett stödparti åt Socialdemokraterna i riksdagen efter valet 2002 krävde Miljöpartiet att trängselskatt skulle införas i Stockholm. I den kommunala valrörelsen i Stockholm, hade dock Socialdemokraterna lovat att trängselskatten inte skulle införas. Det hela slutade med att ledaren för arbetarekommunen i Stockholm, Annika Billström, tvingades bryta sitt ord och acceptera ett införande av trängselskatt.

Inför valet 2006 hade Vänsterpartiet och Miljöpartiet lokalt i Göteborg tagit ställning för trängselskatt. De borgerliga partierna var emot medan Socialdemokraterna var delade, men "väldigt, väldigt tveksamma".[5] Socialdemokraterna i Göteborg hade en överenskommelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att trängselskatt inte skulle införas under den kommande mandatperioden 2006-2010,[6] men när Miljöpartiet nationellt tog med trängselskatt i Göteborg som en punkt i sitt valmanifest gick det lokala S-distriktet ut och krävde en folkomröstning i samband med valet. Enligt en artikel distribuerad av TT den 28 januari 2006 var Socialdemokraterna i Göteborgs krav på en folkomröstning att se som ett "skydd mot överkörning av partiledningen", något som man från S-distriktet öppet medgav.[7]

Vilket parti införde trängselskatt?

Fru talman! I dag debatterar vi Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm . Inledningsvis vill jag anföra att vi socialdemokrater naturligtvis står bakom samtliga våra reservationer. Men av respekt för kammaren och för att spara tid vid votering yrkar jag bifall bara till vår reservation nr 4. Fru talman! Regeringen föreslår i sin proposition en höjning av trängselskatten i Stockholms innerstad och att trängselskatt ska införas på Essingeleden. Det ger möjlighet att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm samt finansiering av en utbyggd tunnelbana i huvudstaden. Trängselskatt har visat sig vara ett effektivt styrmedel för att minska trafiken och hålla tillbaka utsläppen i Stockholms stadskärna. Redan vid införandet visade sig trängselskatten vara ett effektivt styrsystem. Det var kanske just det faktum att det fungerade väldigt effektivt som gjorde att de nuvarande borgerliga regeringspartierna - inte dåvarande - trots ett massivt motstånd valde att ansluta sig till och permanenta det försök med trängselskatt som gjordes i Stockholm. Fru talman! Under lång tid har nödvändiga infrastrukturinvesteringar uteblivit i Stockholmsregionen. Behovet har blivit allt tydligare i takt med att regionens invånare ökar. Det allra viktigaste är såklart spårbunden kollektivtrafik. Trängselskatten ger finansiellt utrymme för att bekosta den så efterlängtade tunnelbaneutbyggnaden. Det är minst sagt glädjande att regeringspartierna har tänkt om, kört över de lokala och regionala företrädarna och anammar våra tidigare förslag, genom att satsa på just en utbyggd tunnelbana. Därmed kan också återbetalningen påbörjas av den skuld staten har till stockholmarna, som så tydligt vid en folkomröstning deklarerade att intäkterna från trängselskatter ska gå till såväl vägar som kollektivtrafik. När det gäller utlandsregistrerade fordon föreslog Vägtullsutredningen det redan 2011. Den frågan borde redan ha varit löst, men äntligen aviserar regeringen nu leverans till hösten. Det är naturligtvis bättre än inte alls. Det som återstår är att se vilken regering som lämnar förslaget i höst. Jag hoppas och tror att det kommer att vara en helt annan infrastrukturminister än den nuvarande som blir ansvarig för detta. Fru talman! Behovet av en utbyggd tunnelbana kan inte nog understrykas. Det möjliggör för fler bostäder, fler arbetsplatser och fler arbetstillfällen. Den behövs verkligen, eftersom Stockholm växer och fortsättningsvis kommer att växa så att det knakar. Vid de senaste prognoserna strax före årsskiftet justerades siffrorna upp med 3 000 personer per år. Stockholms läns invånarantal väntas öka med närmare 38 000 personer per år för att landa på nästan två och en halv miljon år 2022. Som stockholmare tycker jag naturligtvis att statens andel av de investeringar som ligger i såväl vägar som spårbunden trafik är på tok för låg. Staten borde naturligtvis bidra med mer än knappt 4 miljarder till en investering som omfattar närmare 26. Statens andel borde åtminstone ligga i paritet med hur stor andel man medfinansierar i andra delar av landet. Men att falla så lågt som Sverigedemokraterna gör i sin reservation - helt ofinansierat och utan precisering och koppling till sin egen budgetmotion - är ändå gränsen för hur populistisk man får vara. Vi socialdemokrater föreslår i stället att regionerna, i det här fallet Stockholmsregionen, ska få en betydande bestämmanderätt över trängselskattens utformning och hur intäkterna bäst används för olika investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik. Med en sådan ordning skulle det bli mycket tydligare vad som är statlig medfinansiering och vad som i själva verket är dubbelbeskattning av stockholmarna. I den frågan väljer regeringspartierna att ducka. Men ska man hårdra det är det så att samtliga partier utom Moderaterna och Sverigedemokraterna drar åt samma håll. Med andra ord finns det en kraftfull majoritet som rimligen borde kunna hitta en lösning. Men som vanligt tillåts Moderaterna dominera bland regeringspartierna, och Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet tystas ned. I den valenkät som Naturskyddsföreningen gjorde inför valet 2010 ställdes frågan huruvida man var beredd att driva igenom att beslut om trängselskatter ska fattas av landsting, region eller kommun, och inte av riksdagen. Här svarade Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet: Ja, så borde det vara. Alla partier i regeringen utom Moderaterna säger sig vara beredda att driva igenom regional beslutanderätt eller ökat regionalt inflytande. Ändå blockeras frågan. Med 172 dagar kvar av mandatperioden konstateras: icke godkänt - icke levererat vallöfte. Fru talman! När det gäller detaljer i själva ärendet som vi behandlar här i dag är det olyckligt att avgiftsnivåerna blir olika i Stockholms innerstad och på Essingeleden. I det förslag som var ute på remiss framstod det som att skattebeloppen på Essingeleden och i innerstaden skulle vara lika. I det av regeringen justerade förslag som riksdagen nu behandlar har nivåerna i innerstaden höjts för att finansiera tunnelbaneutbyggnaden. Det bäddar inte för ett tydligt och enkelt system, och jag beklagar det. Det hade varit mycket bättre och mer översiktligt att ha samma nivå på alla ställen. Detta behöver justeras framöver. Vi är dock inte, som regeringen, beredda att redan nu sia om hur framtida befolkningsökningar kommer att påverka situationen på Essingeleden, eller snarare hur Förbifart Stockholms öppnande kommer att påverka trafikströmningarna. Men när Förbifart Stockholm väl står färdig och öppnar är det nog läge att justera trängselskatten i Stockholm igen. Fru talman! På det stora hela är det såklart angeläget att Stockholmsförhandlingens förslag till utbyggd tunnelbana kommer i gång. Senast det byggdes tunnelbana i Stockholm var mellan 1965 och 1975, alltså den blå linjen. Så här en 50 år senare är det inte en dag för tidigt att bygga igen. (Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 för Miljöpartiets del. Vi står bakom övriga reservationer, men för tids vinnande får det räcka med en reservation. Det är lite roligt att stå i talarstolen i dag och se att en bred majoritet av riksdagens partier vill införa trängselavgifter på Essingeleden. Som Miljöpartiet har slitit med den frågan! Det var också spännande att se att allianspartierna efter folkomröstningen i Stockholms stad böjde sig för väljarnas votum och insåg att den här staden behöver trängselavgifter. Det var spännande. Det var bra att ni lyckades inse detta, ni som innan dess lovade dyrt och heligt att avskaffa trängselavgifterna. Den här staden behöver nämligen trängselavgifter. Den behöver avgifter som tar ned trängseln. Men den behöver inga nya bilskatter. Det är det problematiska med denna proposition. I mångt och mycket är den bra, men en ny bilskatt är inte bra. Ni vill inte vara med och finansiera de nödvändiga investeringar som behövs i den här regionen, ni tar er vatten över huvudet och vill bygga Förbifart Stockholm, och för att lösa den ekonomiska problematiken inför ni en ny bilskatt som inte har med trängseln att göra. Om den hade med trängseln att göra skulle ni ju inte redan nu vilja besluta att ni ska sänka avgifterna när förbifarten byggs - förhoppningsvis byggs den aldrig, men om den ändå byggs. Det är lite märkligt. Det är som om ni inte vill att förbifarten ska användas. Redan i dag beräknar man att det är mellan 5 och 10 procent av trafiken som kommer att gå genom förbifarten. Mycket mer är det inte. Det är en extremt olönsam investering. Men ni vill dessutom sänka avgifterna och bestämma det redan i dag. Det betyder att ännu mindre trafik kommer att gå genom den. Det är ett mycket konstigt förslag, ett mycket dåligt förslag, och det är inte värt att rösta för i dag. Däremot är det som sagt så att den här regionen växer. Som föregående talare väldigt tydligt tog upp växer den så det knakar, och det är mer och mer trängsel på vägarna. För att få en väl fungerande trafiksituation skulle vi snarare behöva en modernisering av trängselskattesystemet. Det är det som vi i Miljöpartiet skulle vilja lyfta fram på ett antal punkter. Det är väldigt viktigt att modernisera såtillvida att det blir ett bättre beslutsfattande med lokala beslut. Denna proposition har en viss tyngd, men låt oss tänka tillbaka några månader till när vi stod här i kammaren och debatterade en annan trängselskatteproposition som handlade om Stockholms stad. Då skulle vi bestämma var de enskilda betalportarna skulle stå. Man skulle flytta dem några meter hit och dit. I vissa fall var det inte ens bestämt exakt var de skulle stå eller på vilka gator. Det är ju patetiskt. Det är patetiskt att riksdagens kammare måste ägna sig åt att bestämma var i Stockholms stad dessa betalportar ska stå. Det vore mycket bättre och mycket effektivare om beslut fattades lokalt och regionalt, om vi decentraliserade beslutsfattandet i denna fråga. Det vore någonting för Centern att driva. Ni brukar ju säga att beslut ska fattas lokalt, och nu översvämmas vi återigen av era annonser om lokalt beslutsfattande. Det vore ett bra förslag, tycker jag, som ni kunde ansluta er till. Som vi hörde nyss var Centern, Kristdemokraterna och Folkpartiet överens om att driva den frågan när de svarade på SNF:s frågor inför förra valet. Men ni har låtit er köras över av Moderaterna och driver inte frågan längre. Vi i Miljöpartiet är inne på detta fortfarande. Ni är välkomna att ansluta er. Vi skulle vilja modernisera trängselavgiftssystemet på flera sätt. Vi ser framför oss ett system som är avståndsbaserat och flexibelt. Vi skulle vilja ha ett system där det blir dyrare ju mer man kör inom trängselskatteområdet. Ju mindre man kör, desto billigare blir det. Om du bara kör några meter behöver det inte kosta så mycket. Det vore väl ett effektivt system? Dessutom har vi inspirerats av Singapore, där det visst finns ett system som låter en styra trängselavgiften utifrån trafiksituationen. Tänk er bara situationen nu när man börjar bygga om Slussen. Det vore bra om det blev väldigt dyrt att köra runt Slussen när den har byggts om så att vi får mindre trafik där och trafiken leds till andra ställen, helt enkelt för att skapa en bättre trafiksituation. Som ni märker blir det här mer och mer någonting som kunde debatteras i Stockholms stads kommunfullmäktige. Men det är det som är problemet med den här beslutsformen: Vi beslutar och debatterar saker som mycket väl och mycket bättre skulle kunna beslutas i Stockholms stads kommunfullmäktige. Trängselavgiftssystemet har funnits ganska länge nu. Därför är det hög tid att man börjar utreda en modernisering och skapa ett nytt system som effektivt gör det som det ska vara till för, nämligen minskar trängseln. Systemet ska inte straffbeskatta bilismen. Det är det alliansregeringen föreslår. Det vore bättre om staten tog sitt ansvar för infrastrukturinvesteringar, tydligt visade hur mycket saker och ting kostar och sedan inte påstod att det här är statliga pengar när det egentligen är regionala avgifter. I det här fallet är det till och med kommunala avgifter från trängselskattesystemet, men man låtsas att det är statliga pengar. Det är inte det; det var i alla fall inte så avtalen såg ut från början. Från Miljöpartiets sida vill vi utreda det här. Vi vill decentralisera beslutsmakten. Inte minst tycker vi att det är utmärkt med trängselavgifter på Essingeleden. All forskning visar att de behövs om vi vill få ned trängseln. Vi vill också gärna att beslutet införs ett år tidigare än föreslaget. Jag ska också passa på att framhålla att det finns ett enigt uttalande i skatteutskottets betänkande. Vi vill sänka straffavgiften, förseningsavgiften, som man i dag betalar. I dag betalar man 500 kronor när man missar att betala sin trängselavgift direkt, oberoende av hur hög den är. Vi i utskottet har enats om att man ska betala 100 kronor när själva trängselavgiften är upp till 100 kronor och 500 kronor därefter. Jag tycker att det väldigt bra att vi fattar det beslutet. Jag hoppas att regeringen också genomför beslutet så fort som möjligt eftersom det har varit föremål för en del debatt på sistone - offentlig debatt menar jag då, inte kammardebatt. Jag hoppas att ni tar det på allvar och ser till att vi får ett modernare trängselskattesystem i framtiden - om nu alliansregeringen mäktar med moderna beslut. Jag tvivlar på det.

Vem har betalat mest skatt i Sverige?

I Sverige är skillnaden i marginalskatten mellan genomsnittsinkomsttagare och inkomsttagare med en tredjedel högre inkomst högst i världen: 15,2 procent.

Marginal skattebörda tabell.

Kan man få tillbaka trängselskatt?

Deklarationstips 14 avdrag inför deklarationsdagen. Det är det många som stressar upp sig inför 2 maj. Accountors skatteexperter har tagit fram några tips på avdrag att uppmärksamma, avdrag som kan påverka den slutliga skatten.

1. Avdrag för arbetsredskap, exempelvis mobil

Hur mycket kostar trängselskatt?

Infrastrukturavgift är en avgift som tas ut för att finansiera bygget av en ny bro eller tunnel. Det innebär att den som använder bron eller tunneln är med och betalar för den. När infrastrukturen är färdigbetald tas avgiften bort. Broavgift kallas här den infrastrukturavgift som tas ut för färd över en bro.

Systemet med trängselskatt används i Stockholm och Göteborg. Syftet med trängselskatt är att minska trängseln, förbättra miljön och bidra till att finansiera infrastruktursatsningar.

Trängselskatt tas ut enligt lagen om trängselskatt. Lagen anger betalstationers placering, storlek på trängselskatt och när trängselskatt ska tas ut. Riksdagen beslutar om trängselskatt.

När du kör ditt fordon genom en betalstation tas en bild av fordonets registreringsskylt av ett automatiserat system. Bilden skickas till Transportstyrelsen där fordonet identifieras.

I vilket land betalar man minst skatt?

Sveriges skatter är de sjätte högsta i världen (OECD) som andel av BNP. Under stora delar av 1900-talet var dock skatterna mycket lägre – det var först på 50-talet som de samlade skatterna översteg 20 procent av BNP. 

I takt med att den offentliga sektorn expanderat och att bidrag och transfereringar har ökat så har skattetrycket stigit. Länder med mindre utbyggda välfärdssystem har ofta ett lägre skattetryck.

De är båda 42 år gamla men tjänar olika mycket och bor i olika delar av landet.

Vilka har lägst skatt i Sverige?

Ny statistik från SCB visar att den genomsnittliga totala kommunalskatten sänks för tredje året i rad. I snitt sänks skatten med 0,6 öre till 32,23 procent 2023. Högst skatt får de boende i Dorotea och lägst skatt invånarna i Österåker, precis som ifjol.  

Här hittar du en aktuell lista över de totala skattesatserna i landets samtliga 290 kommuner. Uppgifterna bygger på officiella uppgifter från Statistiska Centralbyrån och presenteras i bokstavsordning.

Hos Nordiska sparar du både säkert och smart till några av marknadens mest fördelaktiga villkor. Vi erbjuder fasträntekonton med löptider mellan 1-5 år. Självklart omfattas ditt sparande av den statliga insättningsgarantin.

SBAB erbjuder sparkonton med bra räntor och insättningsgaranti utan avgifter och bindningstider. Du öppnar ditt konto enkelt i vår app eller på sbab.se.

Spara enkelt, ingen bindningstid, fria uttag, insättningsgaranti, trygg sparform med god ränta. Digital ansökan i 4 steg.

Erik Penser Bank erbjuder tryggt sparande genom sina fastränteplaceringar med statlig insättningsgaranti. Ingen öppningsavgift, årsavgift eller annan fast avgift.

Vilket land har världens högsta skatter?

Innan vi börjar titta på vilket land som har den högsta skatten, är det viktigt att förstå vad skatt är. Skatt är en avgift som tas ut av en stat eller kommun för att finansiera offentliga tjänster och infrastruktur, såsom sjukvård, skolor och vägar. Skatten tas ut på olika sätt, till exempel genom inkomstskatt, moms och skatt på förmögenheter.

Det land som har den högsta skatten är Danmark, med en skattesats på 55,9 procent av BNP. Detta innebär att mer än hälften av landets samlade ekonomiska produktion går till skatt. Andra länder med höga skattesatser är Sverige, Belgien, Frankrike och Finland.

Det är viktigt att notera att skattesatsen inte nödvändigtvis är en indikator på hur mycket en person eller ett hushåll betalar i skatt. Detta beror på att skattesatsen beräknas på hela landets BNP, och inte på individuella inkomster.