Vad innebär jobbskatteavdraget?

Avdraget är inräknat i de skattetabeller som arbetsgivare använder vid löneutbetalningar så du behöver inte själv ansöka om avdraget.

Skattereduktionens storlek beror på inkomstnivå (efter ev avdrag), grundavdrag och kommunalskattesats.

Får alla jobbskatteavdrag?

Alla som har en inkomst från en anställning eller en näringsverksamhet har rätt till jobbskatteavdrag. Avdraget är olika stort beroende på bland annat lönenivåer – där den maximala storleken för jobbskatteavdrag nås vid medelinkomsten.

Vid högre månadsinkomster från 59 238 kronor och uppåt, börjar jobbskatteavdraget minska med tre procent (2023). Detta innebär att om du har en månadsinkomst på omkring 160 000 kronor i månaden har du inte längre rätt till jobbskatteavdrag. Det finns även andra typer av inkomster där du inte har rätt till jobbskatteavdrag, till exempel vid föräldrapenning, pension, sjukpenning från försäkringskassan, ersättning från arbetslöshetskassan eller vid sjuk- och aktivitetsersättning.

Vad innebär utökat jobbskatteavdrag?

För dig som fyllt 65 år vid ingången av inkomståret beräknas jobbskatteavdraget på annat sätt än för den som inte fyllt 65 år. Detta har inte påverkats av att åldersgränserna i pensionssystemet höjdes från den 1 januari 2023, utan gäller fortfarande för den som fyllt 65 år.

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.

Vad krävs för jobbskatteavdrag?

Avdraget är inräknat i de skattetabeller som arbetsgivare använder vid löneutbetalningar så du behöver inte själv ansöka om avdraget.

Skattereduktionens storlek beror på inkomstnivå (efter ev avdrag), grundavdrag och kommunalskattesats.

När får man göra jobbskatteavdrag?

Skattesänkningen är som störst cirka 3 000 kronor i månaden om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt.

Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.

Grundavdraget är den delen av inkomsten som man slipper betala skatt på. Alla som har en förvärvsinkomst (arbetsinkomst, pension, a-kassa, sjukpenning etc.) får sänkt skatt tack vare grundavdraget. Jobbskatteavdraget ges dock bara till den som har arbetsinkomst. Man kan säga att jobbskatteavdraget är ett grundavdrag som bara gäller för arbetsinkomster.

Vem tjänar mest på jobbskatteavdraget?

Det var meningen att 10–15 procent av löntagarna skulle betala statlig inkomstskatt. 2018 kommer den andelen att ha vuxit till över 36 procent. Samtidigt finns ett tydligt samband mellan höga skatter och minskande skatteintäkter som finansministern inte vill kännas vid.

I höstas meddelade finansminister Magdalena Andersson att regeringen inte behöver höja skatterna mer. Istället skulle regeringen ”lösa välfärdens finansiering genom att fler människor arbetar”. Nu gäller inte det längre. Istället vill regeringen att fler svenskar ska betala högre skatt på arbete.

Vilka får inte jobbskatteavdrag?

Det är du själv som ansvarar för att tillräckligt mycket skatt dras på din totala inkomst. Ju fler utbetalare du har, desto större är risken för att det totala skatteavdraget blir för lågt. Vi förklarar hur det fungerar och ger dig tips för att undvika kvarskatt.

Om du tar ut hela din allmänna pension från Pensionsmyndigheten kommer vi att göra ett skatteavdrag enligt den skattetabell som gäller för din kommun. Om du samtidigt tar ut tjänstepension dras endast 30 procent på dina tjänstepensioner.

Om du endast tar ut en del av din pension, drar vi 30 procent eftersom vi anser oss vara sidoarbetsgivare och att din arbetsgivare eller annan ska dra skatt enligt tabell.

Från det år du fyller 67 år är du berättigad till ett förhöjt grundavdrag vilket innebär att du betalar lägre skatt på din pension. Det året flyttas du som har pension från kolumn 6 till kolumn 2 i skattetabellen. Oavsett om du tagit ut pensionen tidigare eller börjar ta ut från 67 år så får du ett lägre skatteavdrag.

Från 2023 kommer de som är födda 1957-1958 att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 67 år.
Från 2026 ändras dessa regler igen vilket innebär att de som är födda från och med 1959 kommer att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 68 år. Observera att det finns förslag om att denna ålder ska sänkas till 67 år för födda 1959.

Är jobbskatteavdrag bra?

I SVT:s partiledarduell den 31 augusti 2018 debatterade Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) hur olika grupper kommer att påverkas av Moderaternas skatteförslag.

Stefan Löfven hävdade att de som redan har mest kommer att tjäna mest på Moderaternas skattesänkningar medan Ulf Kristersson hävdade att de som tjänar minst kommer att gynnas mest.

Hur länge får man jobbskatteavdrag?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (67 kap. 5 § IL). En inkomst som är undantagen från beskattning, t.ex. på grund av sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL), ger dock inte rätt till skattereduktion.

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då jobbskatteavdrag med 1/12 av fullt jobbskatteavdrag för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock fullt jobbskatteavdrag.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Måste man ansöka om jobbskatteavdrag?

Försäkra din inkomst – inkomstförsäkring ingår i medlemskapet i facket⭐ Unionen.se är Sveriges största fackförbund för tjänstemän. Inkomstförsäkring ingår i medlemskapet.

✔️ Perfekt för alla tjänstemän, även egenföretagare & chefer✔️ Över 700 000 medlemmar✔️ Inkomstförsäkring ingår

⭐ Kommunal.se är Sveriges största fackförbund för arbetare, både inom offentlig- och privat sektor. Inkomstförsäkring ingår i medlemskapet.

När får man jobbskatteavdraget?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]

Vem får inte jobbskatteavdrag?

Om du tillhör tabell 32 innebär det inte att du ska betala 32 procent i skatt. I tabellskatten är nämligen vissa avdrag och skattereduktioner inräknade, till exempel betalar du lägre skatt med anledning av jobbskatteavdraget, grundavdraget och det förhöjda grundavdraget. Dessutom betalar du procentuellt sett mer i skatt ju högre inkomst du har.

Nytt för år 2023 är att skatten på pension blir lägre först från januari det år du fyller 67. Då får du rätt till det förhöjda grundavdraget på pensionen vilket innebär en lägre skatt.

Om du fortsatt har en lön efter 65 års ålder så får du fortfarande det förhöjda jobbskatteavdraget på din lön från året du fyller 66. Det gör det skattemässigt fördelaktigt att fortsätta jobba och vänta med att ta ut pensionen tills året du fyller 67.