:

Vad är en kostförmån?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är en kostförmån?
  2. Vad betyder Måltidsavdrag inkl kostförmån?
  3. Vad är skillnaden på Kostavdrag och kostförmån?
  4. När får man kostförmån?
  5. Hur redovisa kostförmån?
  6. Är kostförmån pensionsgrundande?
  7. Hur räknar man ut kostförmån?
  8. Får jag bjuda mina anställda på lunch?
  9. Hur beskattas kostförmån?
  10. När har man rätt till traktamente?
  11. Får man köpa frukost till sina anställda?
  12. Får man bjuda sina anställda på alkohol?
  13. När får man inte traktamente?
  14. Är arbetsgivaren skyldig att betala traktamente?
  15. Har man alltid rätt till traktamente?

Vad är en kostförmån?

Naturligtvis ligger det kanske i sakens natur att man inte vill bli beskattad för en förmån från arbetsgivaren. Helt naturligt är också att arbetsgivare kanske inte vill betala arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet.

De allra flesta förmåner är dock både skatte- och avgiftspliktiga. Anledningen är att de ses som ersättning för utfört arbete.

Vad betyder Måltidsavdrag inkl kostförmån?

För att åstadkomma en mer rättvis och långsiktig finansiering av SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion föreslår public service-kommittén att det 2019 införs en individuell public service-avgift. I praktiken en skatt som ska betalas av alla personer över 18 år och som är öronmärkt för att bekosta produktion av tv och radio i allmänhetens tjänst.

Vad är skillnaden på Kostavdrag och kostförmån?

Televisionens historia 

En TV-avgift (ibland TV-licens) är en obligatorisk skatt på innehav av lagstadgade TV-mottagare. I många länder, framförallt i Europa, men även i Afrika och Asien, används TV-avgifter som ett sätt att helt eller delvis finansiera kostnaderna för allmännyttig radio och television.

När får man kostförmån?

27 januari 2016 kl 13:05 Uppdaterad 9 februari 2016 kl 09:29

Tips & Råd Har du tv i lägenheten men struntar i att betala licensen? Då kan du få besök av någon av landets 70 tv-pejlare. Tittar du bara på tv via datorn kan du lugnt be dem att gå.

Hur redovisa kostförmån?

Det var inte bara en statsminister som Riksdagen tog ställning till i onsdags. Även en ny TV-avgift avhandlades, och till skillnad mot Ulf Kristersson som statsminister röstade Riksdagen för den nya public service-avgiften.

Från och med den 1 januari 2019 ersätts den gamla TV-licensen av en ny TV-avgift. Istället för en räkning hem i brevlådan ska nu alla som omfattas av lagen betala en avgift via skattsedeln. Det står klart efter att alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna ställt sig bakom förslaget.

Är kostförmån pensionsgrundande?

Som mest kommer avgiften att uppgå till 1 300 kronor per år och den summan kommer alla som tjänar mer än 13 600 kronor per månad att betala – vilket innebär att 67 procent av svenska folket beläggs med maxavgiften.

Ett hushåll med två vuxna kan därmed komma att betala 2 600 kronor i public service-avgift per år, 200 kronor mer än man gjort med tv-licensen som är på 600 kronor i kvartalet.

LÄS MER: Hur kan ni beskatta oss för tv vi inte vill se?

Hur räknar man ut kostförmån?

Kost som en anställd får tack vare sin anställning ska alltid beskattas, oavsett om det är arbetsgivaren eller någon annan som betalar.

Det finns dock vissa undantag då förmån av fri kost kan vara skattefri. Det gäller:

Får jag bjuda mina anställda på lunch?

27 januari 2016 kl 13:05 Uppdaterad 9 februari 2016 kl 09:29

Tips & Råd Har du tv i lägenheten men struntar i att betala licensen? Då kan du få besök av någon av landets 70 tv-pejlare. Tittar du bara på tv via datorn kan du lugnt be dem att gå.

Hur beskattas kostförmån?

TV-avgiften har sitt ursprung i licensavgiften för radioapparater. Ursprungligen krävde innehav av radiomottagare tillstånd från Kungl. Maj:t, vilket kunde sökas hos Telestyrelsen mot en stämpelavgift på 3:50 kronor. Vid början av 1924 fanns 4 500 sådana tillstånd och vid årets slut hade antalet ökat till 40 000. Detta år bestämdes det också att stämpelavgiften skulle ersättas av en licensavgift vars storlek bestämdes av regeringen. Från och med 1925 skulle den som hade en radiomottagare betala en avgift på tolv kronor.[5] 1926 sänktes avgiften till tio kronor, något som skulle gälla fram till 1951.

År 1943 infördes en särskild avgift för radio i bil eller båt, vilket betydde att trafikpolisen kunde fråga efter radiolicensen.[6]

Från 1956 blev även innehavare av TV-mottagare skyldiga att betala en licensavgift, som uppgick till 25 kronor per kalenderkvartal. År 1967 övergick avgiften till att bli en "allmän mottagaravgift", och begreppet "licens" avskaffades. De hushåll som ägde en TV-apparat betalade en allmän mottagaravgift som även täckte eventuellt innehav av radiomottagare. Den som bara hade en radioapparat betalade en mindre "särskild ljudradioavgift".

Under 2018 var avgiften 2 400 kr per hushåll med TV-mottagare, medan den 2019 blev maximalt cirka 1 300 kr per person och reducerad för personer med låga förvärvsinkomster. Som förvärvsinkomst räknas även exempelvis a-kassa, pension och sjukersättning. Under dessa premisser föreligger betalningsskyldighet till och med dödsåret.[16] Företag, juridiska personer, personer under 18 år och personer utan förvärvsinkomst (exempelvis studerande som enbart har studiemedel som inkomst) betalar ingen avgift från och med 2019.[17] Förändringen trädde i kraft automatiskt och de som betalade TV-avgift 2018 behövde inte göra något. De som hade betalat den gamla avgiften för 2019 skulle återbetalas av Radiotjänst.[18]

Som jämförelse kan nämnas en undersökning publicerad 2023 av Mediavision som visade att svenska hushåll i genomsnitt betalade 685 kr/mån för prenumeration och abonnemang på media och journalistik.[19]

När har man rätt till traktamente?

TV-avgiften har sitt ursprung i licensavgiften för radioapparater. Ursprungligen krävde innehav av radiomottagare tillstånd från Kungl. Maj:t, vilket kunde sökas hos Telestyrelsen mot en stämpelavgift på 3:50 kronor. Vid början av 1924 fanns 4 500 sådana tillstånd och vid årets slut hade antalet ökat till 40 000. Detta år bestämdes det också att stämpelavgiften skulle ersättas av en licensavgift vars storlek bestämdes av regeringen. Från och med 1925 skulle den som hade en radiomottagare betala en avgift på tolv kronor.[5] 1926 sänktes avgiften till tio kronor, något som skulle gälla fram till 1951.

År 1943 infördes en särskild avgift för radio i bil eller båt, vilket betydde att trafikpolisen kunde fråga efter radiolicensen.[6]

Från 1956 blev även innehavare av TV-mottagare skyldiga att betala en licensavgift, som uppgick till 25 kronor per kalenderkvartal. År 1967 övergick avgiften till att bli en "allmän mottagaravgift", och begreppet "licens" avskaffades. De hushåll som ägde en TV-apparat betalade en allmän mottagaravgift som även täckte eventuellt innehav av radiomottagare. Den som bara hade en radioapparat betalade en mindre "särskild ljudradioavgift".

Under 2018 var avgiften 2 400 kr per hushåll med TV-mottagare, medan den 2019 blev maximalt cirka 1 300 kr per person och reducerad för personer med låga förvärvsinkomster. Som förvärvsinkomst räknas även exempelvis a-kassa, pension och sjukersättning. Under dessa premisser föreligger betalningsskyldighet till och med dödsåret.[16] Företag, juridiska personer, personer under 18 år och personer utan förvärvsinkomst (exempelvis studerande som enbart har studiemedel som inkomst) betalar ingen avgift från och med 2019.[17] Förändringen trädde i kraft automatiskt och de som betalade TV-avgift 2018 behövde inte göra något. De som hade betalat den gamla avgiften för 2019 skulle återbetalas av Radiotjänst.[18]

Som jämförelse kan nämnas en undersökning publicerad 2023 av Mediavision som visade att svenska hushåll i genomsnitt betalade 685 kr/mån för prenumeration och abonnemang på media och journalistik.[19]

Får man köpa frukost till sina anställda?

Det måste finnas ett omedelbart samband mellan representationen och den verksamhet som företaget bedriver för att kostnaderna ska kunna betraktas som avdragsgilla. Det gäller både tidpunkten och platsen för representationen och vilka personer den riktar sig mot.

Avdragsrätten för representationsmåltider (lunch, middag, supé och annan förtäring) slopades 1 januari 2017. Utgifter för förfriskningar och enklare förtäring av mindre värde kan dock fortfarande vara avdragsgill, läs mer om detta nedan.

Får man bjuda sina anställda på alkohol?

Så här bokför du årets resultat i ett aktiebolag.

  Årets vinst [8999] är 245 000 kr och bokas mot eget kapital [2099], Årets resultat.

När får man inte traktamente?

Traktamente är en ersättning som arbetsgivare betalar ut till sina anställda vid tjänsteresor. Traktamentet ska täcka de ökade levnadskostnaderna under tjänsteresan, dvs. utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter.

Traktamente som inte är högre än vissa avdragsgilla schablonbelopp brukar kallas för "skattefritt traktamente". Det krävs alltid minst en övernattning för att arbetsgivaren ska kunna betala ut skattefritt traktamente. Det krävs också att den anställde reser till en plats som ligger mer än 50 kilometer från hans eller hennes vanliga arbetsplats och mer än 50 kilometer från bostaden.

Lönetillägg utbetalas enligt högskolans lokala reseavtal. Beloppen som utbetalas är skattepliktiga. För inrikes endagsförrättningar utgår ett särskilt belopp om man är borta över sex timmar. För flerdygnsförrättningar utgår ett och samma belopp för avrese- och hemkomstdagen och ytterligare ett belopp för mellanliggande dagar. Observera att om samtliga måltider ingått, utgår inte dessa lönetillägg.

Är arbetsgivaren skyldig att betala traktamente?

För att åstadkomma en mer rättvis och långsiktig finansiering av SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion föreslår public service-kommittén att det 2019 införs en individuell public service-avgift. I praktiken en skatt som ska betalas av alla personer över 18 år och som är öronmärkt för att bekosta produktion av tv och radio i allmänhetens tjänst.

Har man alltid rätt till traktamente?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! På din fråga är jordabalken (JB) samt inkomstskattelagen (IL) tillämplig. För tydlighetens skull kommer jag först gå igenom hur beskattningen ska ske vid en försäljning av en privatbostad, och sedan vilka möjligheter det finns att göra avdrag för förbättringsutgifter. Avdraget är en skattelättnad på den kostnad du haft och innebär att du inte behöver betala lika mycket i skatt.

Hur stor är skattesatsen? Vid försäljning av bostad behöver man ta upp eventuell vinst eller förlust i deklarationen (44 kap. 26 § IL). Vid vinst är skattesatsen 22/30 av beloppet (45 kap. 33 § IL), vilket innebär 22 % av vinstbeloppet. Om ni går med förlust vid försäljningen är 50% av förlusten avdragsgill (45 kap. 33 § 2 stycket IL).