:

Kan man skilja sig utan att den andra skriver på?

Innehållsförteckning:

  1. Kan man skilja sig utan att den andra skriver på?
  2. Kan man skilja sig digitalt?
  3. Kan man fullfölja skilsmässa online?
  4. Hur mycket kostar det att skilja sig?
  5. Kan man se vilka som ansökt om skilsmässa?
  6. Kan man bli nekad skilsmässa?
  7. Måste man dela allt vid skilsmässa?
  8. Måste båda skriva på fullföljd?
  9. Vad delas inte vid skilsmässa?
  10. Kan man neka att gå med på skilsmässa?
  11. Hur fördelas skulder vid en skilsmässa?
  12. Vem vill oftast skiljas?
  13. Hur många ångrar sin skilsmässa?
  14. Vem har rätt till bilen vid skilsmässa?
  15. Vad händer om jag inte skriver på skilsmässan?

Kan man skilja sig utan att den andra skriver på?

I propositionen föreslår regeringen en ny lag om personnamn.

Personnamn är en viktig och naturlig del av vårt samhälle. Ett namn är något som ger individen en identitet och en möjlighet att visa samhörighet med en viss familj och släkt. Personnamn bidrar även till att skapa vår gemensamma identitet. Lagregleringen av personnamn fyller alltså en betydelsefull funktion och det är angeläget att den utvecklas i takt med samhället i övrigt.

Förslagen i propositionen syftar till att stärka enskildas möjligheter att själva välja sitt namn och att göra lagstiftningen mer tillgänglig för den enskilde. Det handlar bl.a. om följande.

Regeringen beslutade den 21 december 2009 att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag att göra en översyn av namnlagen (1982:670). Kommittén, som antog namnet Namnlagskommittén, överlämnade i maj 2013 betänkandet En ny lag om personnamn (SOU 2013:35). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Kommitténs lagförslag finns i bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2013/04023/L2).

Regeringens förslag: En ny lag om personnamn ska införas.

Regeringens bedömning: Regleringen bör moderniseras och förenklas i syfte att stärka enskildas möjlighet att själva välja sina namn.

Namnlagskommitténs förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Regeringens förslag: Det ska vara möjligt att förvärva ett dubbelt efternamn. Ett dubbelt efternamn ska bestå av två enkla efternamn som var för sig kan förvärvas som efternamn.

Den som förvärvar ett dubbelt efternamn ska få bestämma ordningsföljden mellan namnen och om dessa ska vara förenade med bindestreck eller inte.

Den som har ett dubbelt efternamn ska få ansöka om byte eller ändring av namnet.

Kan man skilja sig digitalt?

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att din fråga handlar om hur man kan lägga till flera förnamn.

Kan man fullfölja skilsmässa online?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Ett mellannamn är ett namn som man har mellan sina förnamn och sitt efternamn. I år fick vi en ny lag som ändrade reglerna för mellannamn. Den nya lagen innebär att man inte längre kan lägga till mellannamn. Du kan däremot ändra mellannamn som du redan har. Ditt mellannamn kan du antingen ta bort eller omvandla till efternamn.

Hur mycket kostar det att skilja sig?

Vem menar du?

I äldre tider hade varje person endast ett namn, tilltalsnamnet. När man pratade om en viss person och för att veta vem det var så kopplade man ihop namnet med platsen där personen bodde, exempelvis Lasse i Ekhult eller Brita i Slättfall. Man kunde även använda en egenskap eller åkomma hos personen så som blinda Stina eller Pär den halte. Du känner säkert till historiska personer så som Harald Blåtand, Karl den döve eller Sven Tveskägg.

Kan man se vilka som ansökt om skilsmässa?

Regeringen beslutade den 21 december 2009 att en parlamentarisk kommitté (Ju 2009:17) skulle se över namnlagen (1982:670) och ta ställning till behovet av ändringar i lagen. Rättschefen Olle Abrahamsson förordnades samma dag att vara ordförande i kommittén. Till ledamöter i kommittén förordnades den 10 mars 2010 riksdagsledamöterna Yvonne Andersson (KD), Anti Avsan (M), Carina Hägg (S), Fredrik Lundh Sammeli (S) och Börje Vestlund (S), dåvarande riksdagsledamöterna LiseLotte Olsson (V), Inger René (M), Birgitta Sellén (C) och Stefan Tornberg (C), före detta riksdagsledamöterna Martin Andreasson (FP) och Gun Hellsvik (M) samt dåvarande förbundsordföranden Felix König (MP).

Regeringen beslutade den 22 december 2010 att utöka kommittén till högst femton ledamöter, varefter riksdagsledamoten Henrik Ripa (M) och pressekreteraren William Hahne (SD) den 2 mars 2011 förordnades till ledamöter i kommittén. William Hahne entledigades den 13 december 2012 och samma dag förordnades riksdagsledamoten Carina Herrstedt (SD) till ledamot i kommittén.

Kommittén antog namnet Namnlagskommittén. Till sakkunnig förordnades den 10 mars 2010 numera kanslirådet Danijela Pavic samt till experter docenten vid Institutet för språk och folkminnen Eva Brylla, dåvarande avdelningsjuristen vid Patent- och registreringsverket Anne Gustavsson och rättslige experten vid Skatteverket Lars Tegenfeldt. Till experter förordnades den 13 april 2010 professorn och ledamoten av Svenska Akademien Sture Allén samt den 5 april 2012 juristchefen vid Patent- och registreringsverket Magnus Ahlgren.

a.a. anfört arbete a.prop. anförd proposition bet. betänkande Bogdan Michael Bogdan, Några problem rörande namnlagens tillämpning, TfA 1985 Bomgren-Gehlin Namnlagen, 1966. dir. direktiv dnr diarienummer Ds departementsserien Ericsson Brit-Marie Ericsson, Namnlagen, 1983. [e.u.] enligt uppgift f. följande sida ff. följande sidor FB Föräldrabalken FL Förvaltningslagen FPL Förvaltningsprocesslagen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen Höglund Olle Höglund, Namnlagen, En kommentar. 2 uppl., 1998. NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning I PBR Patentbesvärsrätten

Namnlagskommittén lämnar i detta betänkande förslag till en ny lag om personnamn som ska ersätta den drygt 30 år gamla namnlagen (1982:670). Den nya lagen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015, syftar genomgående till att ge medborgarna större frihet att själva få välja sina namn, samtidigt som lagstiftningen blir lättare att förstå och hanteringen av namnärendena förenklas. Lagen får ett väsentligt mindre omfång än nu gällande namnlag, och antalet paragrafer minskas från 53 till 41.

Kommittén föreslår bland annat följande förändringar.

  • Efternamn ska fritt kunna bildas på något av föräldrarnas förnamn med tillägg av ändelserna son eller dotter.
  • Det ska bli fritt att byta till ett efternamn som är så vanligt att det bärs av minst 2 000 personer.
  • Dubbla efternamn får bildas. Den som har ett dubbelt efternamn bestämmer själv ordningsföljden mellan namnen, om dessa ska vara förenade med bindestreck och om och när något av namnen i dubbelnamnet ska strykas.
  • Nya mellannamn kan inte tas, men den som redan har ett mellannamn behåller det så länge han eller hon önskar.
  • Hindren mot att ändra förnamn och efternamn flera gånger tas bort.
  • Förnamn ska kunna ändras enklare och i samtliga fall kostnadsfritt.
  • Skatteverket blir ny namnmyndighet. Patent- och registreringsverkets befattning med personnamn upphör.

Namnlagskommittén fick sina direktiv av regeringen den 21 december 2009. Kommitténs uppdrag har varit att göra en allmän översyn av 1982 års namnlag och föreslå nödvändiga eller lämpliga ändringar. I direktiven angavs bland annat följande.

Kommittén ska undersöka och beskriva hur lagen tillämpas och mot bakgrund av undersökningen ta ställning till vilka förbättringar som kan åstadkommas. – Utgångspunkten för kommitténs överväganden ska vara att regleringen av personnamn ska vara tidsenlig och hålla en lång tid framöver. Den enskildes befogade intresse av att kunna välja namn bör tillgodoses, liksom det allmänna intresset av stabilitet i namnordningen. Kommittén ska undersöka om de avvägningar som gjordes i samband med namnlagens tillkomst mellan intresset av namnstabilitet och enskildas önskemål om att fritt välja namn fortfarande kan anses bärkraftiga, eller om det finns utrymme för ett något större hänsynstagande till enskildas intresse av att själva få välja sitt namn.

Kan man bli nekad skilsmässa?

Hos Skatteverket kan du ansöka om att lägga till, byta ut, ändra stavning på och stryka förnamn nästan helt som du själv vill. Du kan ändra namn flera gånger, och du behöver inte behålla något förnamn du haft tidigare. Du kan välja förnamn fritt, oavsett vilket juridiskt kön du har.

Det kostar 250 kronor att göra ändringar av förnamn.

Måste man dela allt vid skilsmässa?

Flytta isär, skilja sig & separera

Vi är gifta, men bor i varsin lägenhet sedan 13 år tillbaka. Nu vill vi skiljas. Om någon av oss sparat pengar på banken, delar vi på dom? Skulle vilja be om svar. Tack.

Måste båda skriva på fullföljd?

  • Wasp
  • Tottenhamn
  • Alkis
  • Pilsner
  • Prinsessan
  • Tomhet
  • Skrot
  • Think
  • Superfastjellyfish
  • Green
  • Anarkia
  • Messias
  • Rackartuss
  • Lakrits
  • Ikea
  • Minus
  • Money Penny
  • Kaninen
  • Dotcom
  • Allah
  • Jord
  • Snäckan
  • Tegnér
  • Rebell
  • Trollet
  • T-Rex
  • Kråka
  • Mysco
  • Diablo
  • Lucifer
  • Nazi
  • Gosse
  • Hoor
  • HelloKillerz
  • Hoppsan
  • Judas
  • Fisen
  • Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssql-bb111163
  • Amiral
  • Superman
  • Veranda
  • Pappa
  • Farmor
  • Biceps
  • Simon-Klippan
  • Tholle (ett allmänt känt skånskt dialektord som betyder en klump eller en korv med avföring.)
  • Knorren
  • Superfastjellyfish
  • Stormtass
  • Papich

Enligt personnamnlagen i Sverige får inget namn som kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet eller av någon annan anledning är olämpligt som förnamn godkännas.

Det kan till exempel innebära att namnet inte får likna ett efternamn, ett ortsnamn eller har en smeknamnskaraktär.

Vad delas inte vid skilsmässa?

none id="readability-page-1" class="page">

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Kan man neka att gå med på skilsmässa?

none id="readability-page-1" class="page">

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Hur fördelas skulder vid en skilsmässa?

Var och en av makarna ska svara för sina egna skulder. Den ena maken blir inte ansvarig för den andras skulder. Båda får behålla så mycket av sina tillgångar som den har i skulder innan det läggs ihop, alltså dras värdet av skulden av från värdet av tillgångarna.

Denna regel gäller inte skulder som hänger ihop med egendom som är enskild utan endast skulder som hänför sig till sådan egendom som ska tas med i bodelningen (giftorättsgods). Skulle den ena maken hamna på ett minusbelopp på grund av att skuldernas värde är större än värdet av tillgångarna blir det han/hon tillför till sammanslagningen noll. Det blir alltså aldrig ett minusbelopp från någon av makarnas sida. Det man delar på i sådana fall är de tillgångar som den andre maken/makan har tillfört bodelningen.

Vem vill oftast skiljas?

Forskningsprofessor Osmo Kontula på Befolkningsförbundet håller inte med det här påståendet. 2013 intervjuade han över 3 000 par för undersökningen familjebarometern och han kom fram till att de flesta övervägde skilsmässan mycket noga.

-Beslutet att skilja sig fattas för det mesta efter att man har tänkt på under en lång tid, i medeltal två år, säger Osmo Kontula.

Ser man på skilsmässostatistiken ser kurvan förvånansvärt jämn ut. Allt färre gifter sig, men antalet skilsmässor har varit konstant de senaste tio åren. År 2014 registrerades 13 682 skilsmässor och det var aningen färre än året före.

Hur många ångrar sin skilsmässa?

Riksdagen begär att regeringen i enlighet med de intentioner som uttrycks i motionen om jämställdhet, barnens intressen och etnisk mångfald, ser över namnlagen så att dubbelnamn och flera namn som efternamn tillåts.

Riksdagen begär att regeringen i enlighet med de intentioner som uttrycks i motionen om jämställdhet, barnens intressen och etnisk mångfald, ser över namnlagen så att dubbelnamn och flera namn som efternamn tillåts.

Vem har rätt till bilen vid skilsmässa?

Ej skattemässigt avdragsgilla kostnader är kostnader som inte får inkluderas i det skattemässiga resultatet i inkomstdeklarationen och utgör därför kostnader som skall adderas till det redovisade resultatet i inkomstdeklarationen.

Man brukar bokföra ej skattemässigt avdragsgilla kostnader på egna konton i bokföringen där texten "ej avdragsgill" finns med som kontobeskrivning för kontot eftersom det då blir lättare att särskilja de avdragsgilla kostnaderna från de ej avdragsgilla kostnaderna när deklarationen skall upprättas. Om en kostnad inte är skattemässigt avdragsgill är normalt inte heller momsen avdragsgill som ingående moms och därför skall momsen bokföras som en icke skattemässigt avdragsgill kostnad.

Vad händer om jag inte skriver på skilsmässan?

Du har säkert hört termen ”avdragsgill” vid något tillfälle, men vad betyder det egentligen? Som företagare är det viktigt att känna till vad det innebär och vilka kostnader som räknas som avdragsgilla för att kunna använda det korrekt i bokföringen. Om du använder det rätt, kan du spara in mycket pengar. Vi reder ut de viktigaste begreppen och funktionerna. 

Att en kostnad är avdragsgill betyder att den kan dras av från företagets resultat och det ger företaget en del fördelar skattemässigt. Genom att göra dessa avdrag minskar företagets vinst och det leder till att skatten för företaget blir lägre.