Hur gör man för att skaffa ett id-kort?

De som är kund hos gällande bank kan göra en ansökan om ID kort på plats på kontoret. Det enda man måste ha med sig är ett giltigt foto samt giltig legitimation för att kunna identifiera sig.

Om man för närvarande har skyddad identitet, har bytt namn, är skriven i utlandet eller blivit svensk medborgare relativt nyss bör man även ha med sig ett personbevis. Detta får då maximalt vara en månad gammalt.

Det man bör komma ihåg är att det förkommer vissa skillnader mellan bankkontoren. Det betyder att man för säkerhetsskull kan kontakta det bankkontor man har tänkt besöka för att höra vad man bör ha med sig och tänka på inför att ansökan lämnas in.

I de fall som en förälder vill ansöka om ID kort för sitt barn måste både barnet och föräldern komma till bankkontoret. Detta för att banken ska kunna utföra ett intygsförfarande. Med det menas att de kontrollerar att föräldern är förmyndare för barnet. Föräldern måste i detta fall ha med sig en giltig legitimation.

Om det finns två (eller fler) vårdnadshavare räcker det med att en av dem är med vid ansökan. Däremot ska fullmakt då finnas från de övriga vårdnadshavarna. Fullmakt går att få på bankkontoret eller ladda ner via bankens hemsida.

Ett barn eller ungdom som inte har någon identifikationshandling ska i detta fall styrka sin identitet med personbevis. På detta ska det framgå vilka som är vårdnadshavare. Detta får maximal vara en månad gammalt.

Hur skaffar man ID utan ID?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig. Om du saknar legitimation kan någon av nedanstående personer närvara vid ansökningstillfället och intyga din identitet, om personen kan visa godkänd legitimation: •Make/maka •Sambo (ni ska vara skrivna på samma adress) •Registrerad partner •Förälder •Mor- eller farförälder •Myndigt barn •Myndigt syskon •Vårdnadshavare Personen undertecknar på plats en speciell blankett för detta ändamål "Försäkran identitet" och sökande ska även medta nytaget fotografi. Om personen inte kan närvara vid ansökningstillfället kan blanketten fyllas i och undertecknas på ett svenskt konsulat.

Hur mycket kostar det att skaffa ett id-kort?

I USA kan du ansöka om/förnya pass och/eller nationellt ID-kort vid Sveriges ambassad i Washington DC eller på Sveriges generalkonsulat i New York. Läs noggrant igenom anvisningarna nedan och boka sedan en tid.

Observera att en medborgarskapsprövning sker varje gång du ansöker om ett svenskt pass. Anvisningar för passansökan gäller alltså oavsett om du söker svenskt pass för första gången, eller om du vill förnya ditt nuvarande pass. Om ditt svenska pass gått ut så måste du visa upp annan giltig foto-ID men annars gäller samma regler som när du förnyar ett giltigt pass.

Hur mycket kostar ett id-kort hos polisen?

Värnplikt kan hindra utfärdande av identitetskort eller förkorta giltighetstiden för identitetskort som beviljas. En värnpliktig beviljas identitetskort högst till utgången av det år då hen fyller 28 år, om hen inte visar att skyldigheten att försvara landet inte utgör något hinder för att utfärda identitetskortet.

Hinderlöshet: Hinderlöshet innebär att du har fullgjort din värnplikt eller civiltjänst, eller att du är befriad från tjänstgöring. Granskningen av detta blir gradvis automatisk och därför behövs inte alltid ett separat intyg.

Kan man skaffa id-kort digitalt?

Trött på att bära med dig en tung plånbok överallt?Sedan tidigare är det möjligt att betala med mobilen – nu kan du också identifiera dig med digitalt id-kort istället för ett fysiskt.

På måndagen lanserar Bank-id ett digitalt id-kort i mobilen, som nu kommer kunna användas i stället för ett fysiskt kort.

Hur lång tid tar det att få ett id-kort?

Om du har ansökt om id-kort efter den 1 september 2017 ska du ta med dig ”Kvittensen för ansökan om id-kort med e-legitimation” som du fick när du ansökte. Du kommer även få ett brev med koder till den e-legitimation som finns med på ditt nya id-kort.

Om du inte kan hämta ditt id-kort inom två månader behöver du kontakta Skatteverket.

Om du inte fått något brev kan du kontakta Skatteupplysningen. Tänk på att alltid göra en flyttanmälan hos Skatteverket om du flyttar, så att ditt brev kommer fram till dig.

Hur gör man om man inte har någon legitimation?

I dag finns det tre etablerade e-legitimationer som du som privatperson kan skaffa:

BankID (utgiven av bankerna)
Freja+ (utgiven av Freja eID Group AB)
AB Svenska Pass (utgiven av Skatteverket).

Alla tre e-legitimationerna har fått kvalitetsmärket Svensk e-legitimation som visar att de har granskats och godkänts av staten genom myndigheten Digg.

BankID beställer du hos din bank. Hur du beställer ett BankID skiljer sig åt mellan olika banker. Den finns i tre varianter:

som en app i din mobiltelefon eller platta (mobilt BankID)
på ett kort med en kortläsare (BankID på kort)
i ett program i din dator (BankID på fil).

Hur lång tid tar det för att få ett id-kort?

För att få pass eller nationellt id-kort måste du vara svensk medborgare. Detta gäller även provisoriska pass. Alla som ansöker måste personligen komma till polisens passexpedition, det gäller även barn och ungdomar. Pass/nationellt id-kort är de enda handlingar som kan styrka ditt medborgarskap.

Hur lång tid tar det att få id-kort?

Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?

Pass kan användas vid samtliga resor, och vid resa ut från Sverige kräver passlagen att svenska medborgare medför ett giltigt pass vid resor utanför Schengenområdet. Detta är oberoende av inreselandets regler. Vissa länder kräver att passet måste vara giltigt i minst 6 månader efter hemresedatum. Kontakta landets ambassad för att veta vad som gäller.

Kan man skaffa id-kort på mobilen?

Säkerheten bygger på samma stabila grund som identifiering och underskrift med BankID, med några tillägg för fysisk miljö. När en person vill visa sitt digitala ID-kort identifierar hen sig först i BankID-appen. På så sätt verifieras personens identitet varje gång. Ett digitalt ID-kort som inte längre är giltigt kan inte visas, vilket minskar riskerna att företag och butiker av misstag godtar utgångna ID-handlingar.

Kan man få id-kort på banken?

Du kan ansöka om ID-kort hos flera olika aktörer till exempel Polisen, Skatteverket eller någon av de fyra största bankerna som finns. Att ansöka hos din bank kan ge många fördelar och ofta kan ID-kort för ungdomar vara gratis om du ansöker via din bank. Det finns alltså en stor anledning att höra vad som gäller hos din bank.

För att skaffa ID-kort via din bank behöver du såklart vara kund i banken, för barn och ungdomar gäller att vårdnadshavaren behöver vara kund i banken. Du ansöker direkt på plats på bankkontoret och om du är under 18 år behöver vårdnadshavaren också vara på plats vid ansökan. Du behöver ha med dig en giltig legitimation och ett giltigt foto.

Kan man ha id på mobilen?

Det digitala id-kortet kan användas istället för ett fysiskt id-kort, till exempel för att hämta ut ett paket. Foto: Bank-id/TT

LEGITIMATION

Vem kan intyga att jag är jag?

Om du saknar giltig id-handling när du ansöker om pass eller nationellt id-kort kan du ta med dig en person som intygar din identitet. Den som följer med dig måste vara godkänd intygsgivare och kunna visa upp giltig id-handling.

Någon av nedanstående personer kan följa med till passexpeditionen för att intyga din identitet:

Kan man legitimera sig utan id-kort?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)