Hur räknar man ut schablonintäkten?

När du ska deklarera aktieaffärer gjorda i en depå ska du först räkna fram om du gjort en vinst eller förlust. Det beräknar du genom att ta försäljningspriset - omkostnadsbeloppet = vinst eller förlust.

För att räkna fram omkostnadsbeloppet finns två metoder: genomsnittsmetoden och schablonmetoden. Kortfattat kan man säga att genomsnittsmetoden innebär att du skattar för den faktiska vinsten medan schablonmetoden är en beräkning av skatten på ett fiktivt värde. Även om du känner till det verkliga omkostnadsbeloppet får du använda schablonmetoden om du vill. Det är förmånligare att använda schablonmetoden om dina aktier har ökat mer än 400 procent i värde.

Vinsten eller förlusten ska du sedan deklarera i något som kallas en K4-blankett. Om du sålt aktier från en depå under året kommer det stå på din deklaration att du ska fylla i en kompletterande K4-blankett. Om du gjort en förlust kan du kvitta den mot de aktier du sålt med vinst under året. När du deklarerar dina aktier brukar detta räknas ut automatiskt av Skatteverket. De har mer information om hur du kvittar förluster mot vinster (Skatteverket).

Kan man använda schablonmetoden på fonder?

Du ska deklarera dina aktieaffärer om du sålt aktier, om du ägt aktier i ett bolag som gått i konkurs eller om du haft aktier som lösts in under förra året.

Du behöver förstås inte deklarera försäljningar av aktier och fonder om dessa har förvarats på ett investeringssparkonto, eftersom dessa schablonbeskattas.

Vilka fonder ska schablonbeskattas?

Den som äger andelar i värdepappersfonder eller specialfonder beskattas löpande för en schablonintäkt på andelsinnehavet och för avkastning på andelarna.

Varför schablonskatt på fonder?

Från och med 2012 infördes en schablonskatt på innehav av fondandelar för privatpersoner och juridiska personer. Detta berör även börshandlade fonder (ETF:er).

Detta gäller för fondandelar som förvaras på aktie- och fonddepå. Så kallade schablonbeskattade sparformer undantas (tjänstepension, kapitalförsäkring, investeringssparkonto, privatpension, kapitalpension och IPS).

Hur betalar man schablonskatt?

Schablonräntan är statslåneräntan plus 1 procentenhet, alltså 2,94 %. Schablonintäkten ska sedan beskattas med 30 %. 30 % av 2,94 % = 0,882.

Skatten på ISK 2023 blir då 0,882 %, jämfört med 0,375 % förra året.

Hur beskattas fonder vid försäljning?

Har du sålt andelar i en svensk eller utländsk fond ska du ta upp försäljningen till beskattning i inkomstslaget kapital.

Fondbolagen som förvaltar fonderna, eller din bank, lämnar kontrolluppgift på kapitalvinst eller kapitalförlust vid försäljningen. Det gäller svenska fonder och sådana utländska fonder som administreras av svenska fondbolag. Uppgifterna är förifyllda i din inkomstdeklaration.

Får man alltid använda schablonmetoden?

Annons: Behöver du hjälp? Prova Småspararguiden Rådgivning!

FRÅGA: Jag har en Fond, SEB småbolag C/R. Fonden har utvecklats bra. Jag har haft fonden minst 15 år. Kan man använda schablonbeskattning vid försäljning av fonden? Jag skulle spara bra med skattepengar på det.

När kan man använda schablonmetoden?

Omkostnadsbeloppet är den totala summan du betalar när du köper aktier. I den summan inkluderas priset för aktien, alltså den kurs du köper aktien till, samt courtaget.

Oftast är det bara aktiens pris och courtaget som räknas in i omkostnadsbeloppet. Men om det tillkommer några andra avgifter, som till exempel valutapåslag eller stämpelskatt, ska även dessa inkluderas i omkostnadsbeloppet.

Omkostnadsbeloppet är bra att räkna ut så att du vet exakt hur mycket du har betalat för dina aktier totalt. På så sätt kan du lättare veta om du gör vinst eller förlust om du skulle vilja sälja aktierna.

Omkostnadsbeloppet är även viktigt att känna till i de fall du ska deklarera dina aktieaffärer, om du har sålt aktier med vinst. Skatteverket vill då veta vad du betalade när du köpte aktierna, och vad du fick när du sålde dem.

Hur beräknas schablonintäkt på fondandelar?

Sedan 2012 finns en bestämmelse om schablonintäkt på fonder. Schablonintäkten är 0,4 procent av dina fondandelars samlade värde vid inkomstårets ingång den 1 januari. Utifrån schablonintäkten beräknas en schablonskatt som för dig som fondandelsägare är 0,12 procent av ditt fondkapital. Redovisningen av schablonskatten sker via din bank och är förifylld i deklarationen. Schablonskatten gäller oavsett om du har fondkonto eller investeringssparkonto, och oavsett om du sålt fondandelar eller inte under året.

Hur mycket är skatten på sålda fonder?

När du direktsparar i fonder, alltså sparar på ett fondkonto, beräknas en schablonintäkt på innehaven som sedan beskattas. Schablonskatten gäller både för innehav i svenska och utländska investeringsfonder.

Du som fondandelsägare ska i din självdeklaration ta upp en schablonintäkt som uppgår till 0,4 procent av kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget utgörs av värdet på dina fondandelar vid kalenderårets början, alltså värdet den 1 januari för det år som du deklarerar för.

Hur mycket skatt betalar man vid försäljning av fonder?

Vad är skatten på schablonintäkt?

På ett investeringssparkonto (ISK) kan du kombinera olika sparprodukter, exempelvis fonder, aktier och obligationer.

Sparandet på ett ISK är inte bundet. Det innebär att du kan sälja eller byta sparprodukt, utan att det utlöser någon skatt. Däremot betalar du en årlig skatt på värdet av sparandet.

Vad är en schablonintäkt?

Att tillgångar schablonbeskattas innebär att värdet på tillgångarna beskattas på en tänkt årlig avkastning (schablonintäkt) oavsett om du gör vinst eller förlust på tillgångarna. Schablonintäkten beräknas på kapitalunderlaget som finns på kontot och beskattas som inkomst av kapital.

Kapitalunderlag: Beräknas till en fjärdedel av 1) sparandet vid ingången av varje kvartal och 2) inbetalningar och överföringar av finansiella instrument som har gjorts till kontot. Schablonintäkt: Beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan (den 30 november året före beskattningsåret) plus 1 procentenhet. Som lägst ska dock schablonintäkten beräknas till 1,25 procent av kapitalunderlaget. Schablonbeskattning: Schablonintäkten beskattas med 30 procent i inkomstslaget kapital. Schablonintäkten kan därmed kvittas mot eventuella kapitalunderskott. Sparande som omfattas av schablonbeskattning Samtliga kapitalförsäkringar Investeringssparkonto

Vad är schablonmetoden?

Om du har gjort en kapitalvinst (gått plus, för att använda ett vardagligt uttryck) vid försäljning av värdepapper ska du redovisa denna i din inkomstdeklaration eftersom vinsten ska beskattas. För att beräkna beskattningsunderlaget måste du först dra av det så kallade omkostnadsbeloppet från vinsten.

Omkostnadsbeloppet är vanligtvis anskaffningsutgiften, alltså det du har betalat för dina värdepapper. Om du har fått värdepapper som till exempel gåva eller vid arv övertar du den tidigare ägarens omkostnadsbelopp.

För att räkna ut det belopp som du ska deklarera vid en värdepappersförsäljning ska du alltså dra av omkostnadsbeloppet från vinsten. Detta gör du med hjälp av en så kallad kapitalvinstberäkning. För att kunna beräkna detta behöver du ta reda på inköpspriset.

När du säljer värdepapper – till exempel aktier – har Skatteverket i de flesta fall ditt försäljningspris via banken, vilket oftast är angivet i deklarationen när du får den. Du behöver dock fylla i inköpspriset, det vill säga anskaffningsvärdet för dina aktier. Om du har köpt aktierna i den “digitala eran” kan du vanligtvis hitta avräkningsnotorna i din digitala historik över köp och försäljning. En avräkningsnota är ett skriftligt kvitto på en transaktion där du antingen har köpt eller sålt aktier eller andra värdepapper.

När du beräknar omkostnadsbelopp för de aktier du har sålt måste du ta hänsyn till händelser som skett i bolaget från att du köpte aktierna till att du sålde dem. Exempel på sådana händelser är nyemission, fondemission, aktiesplit, inlösen eller utdelning av aktier.

När är schablonmetoden fördelaktig?

I denna traditionella kontotyp behöver du deklarera varje försäljning. De försäljningar du gjort under år 2015 har vi rapporterat in till Skatteverket och kommer stå förtryckt på din deklaration. Däremot behöver du själv rapportera in inköpskostnaden och de omkostnader du haft för att köpa värdepappret för att på så sätt räkna fram vinst eller förlust.

När du ska beräkna ditt inköpsbelopp så finns det två olika metoder, antingen genomsnittsmetoden eller schablonmetoden.

Genomsnittsmetoden Om du vet vad du betalat för dina aktier så kan du använda genomsnittsmetoden. Det innebär att du slår ihop samtliga anskaffningsutgifter från varje inköpstillfälle som skett innan försäljningen. Dividera sedan denna summa med antalet aktier som du hade innan försäljningen. Det framräknade beloppet är det genomsnittliga anskaffningsvärdet (GAV) per aktie. Detta belopp använder du som omkostnadsbelopp i deklarationen.

Om du under 2015 har sålt inlösenrätter/teckningsrätter/unirätter i någon av nedan bolag så behöver du ej redovisa detta på din K4-blankett. Det framgår i den specifikation som du mottagit tillsammans med din inkomstdeklaration. Vinsten kommer att vara redovisad på specifikationen och ifylld vid punkt 7.4 på inkomstdeklarationen. Skulle du ha sålt inlösenrätter, teckningsrätter eller uniträtter i andra bolag måste du redovisa försäljningen på bilaga K4.

Om du äger eller har ägt någon av nedan bolag under fjolåret så kan det vara värt att slänga ett extra öga: