Vad är en immateriell anläggningstillgång?

En immateriell tillgång är en icke-monetär tillgång utan fysisk form. Om och hur en immateriell tillgång ska redovisas beror till stora delar på om tillgången är förvärvad eller egenupparbetad och vilken normgivning företaget följer.

Läs om den skattemässiga behandlingen av immateriella anläggningstillgångar på sidan Inventarier och immateriella rättigheter.

Vad är materiella och immateriella anläggningstillgångar?

Följande föreskrifter ska tillämpas vid bokföring av leverantörsfakturor avseende anläggningar och inventarier. Se även lathunden Redovisning av anläggningar och inventarier.

En anläggningstillgång är en tillgång som uppfyller samtliga dessa tre kriterier:

Vad är en immateriell investering?

Som revisorer får vi många frågor om immateriella anläggningstillgångar. Vad räknas som en immateriell anläggningstillgång och hur ska det behandlas i redovisningen? WeAudit reder ut begreppet.

Först och främst bör du fundera över om ditt inköp faktiskt är en tillgång eller om det ska kostnadsföras och ha en direkt påverkan på resultatet. Kortfattat räknas ett inköp som en anläggningstillgång om det avser någonting som ska användas i verksamheten under en längre period (minst ett år) och som beräknas ge utlopp för framtida intäkter. Om istället värdet för inköpet anses vara förbrukat i samband med att varan eller tjänsten levereras rör det sig om en kostnad och inte en anläggningstillgång.

Det som skiljer en materiell och finansiell anläggningstillgång från en immateriell är att de immateriella tillgångarna saknar fysisk substans. Exempel på olika slags immateriella anläggningstillgångar är:

Programvaror
Licenser för exempelvis programvaror
Patent, koncessioner och liknande rättigheter
Modeller och prototyper
Egenutvecklade IT-system

Hur bokföra immateriell anläggningstillgång?

Inom redovisning är en immateriell tillgång en sådan anläggningstillgång som har ett bestående värde för företaget utan att vara synligt påvisbar. Den kan antingen vara upparbetad av företaget eller inköpt.

Som immateriella anläggningstillgångar räknas exempelvis

Vad räknas som en anläggningstillgång?

En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Förutom avsikten vid anskaffningstillfället finns det ytterligare två kriterier för om en tillgång ska klassificeras som anläggningstillgång, en tidsgräns och en värdegräns. En anläggningstillgång är enligt beslut av förvaltningschefen den 5 mars 2019:

en inventarie med ett inköpspris på minst 25 000 kr* exklusive moms
en nyttjandeperiod på minst tre år.

Båda dessa kriterier ska vara uppfyllda för att tillgången ska redovisas som en anläggningstillgång. Med nyttjandeperiod menas den tid tillgången kan förväntas vara ekonomiskt användbar i verksamheten. Nyttjandeperioden kan skilja sig från den tekniska livslängden.

I vissa situationer lämnar redovisningsreglerna några möjligheter till undantag från beloppsgränsen, för att redovisningen ska bli rättvisande. Det finns alltså möjlighet att tillgångsredovisa även anskaffningar understigande 25 000 kronor.

Till exempel kan det vid köp av ett stort antal datorer med ett anskaffningsvärde på exempelvis 15 000 kronor styck, vara mer rättvisande att tillgångsredovisa dessa. Den i sammanhanget stora investeringen kan då bedömas vara så betydande att en kostnadsredovisning skulle innebära att kostnadsbilden över tiden blir missvisande. Observera att tillgångsredovisning inte ska göras endast på grund av att det totala beloppet vid anskaffningstillfället är stort. I de fall institutionen till exempel väljer att köpa in utrustning vid ett tillfälle i stället för löpande under året är inte i sig skäl för tillgångsredovisning. Principen om rättvisande bokföring gäller även investeringar som överstiger 25 000 kr. Det finns verksamheter då det är mer rättvisande att inte aktivera sådana inköp. Kontakta sektionen Ekonomi i tveksamma fall.

Vad menas med immateriell?

Namn på företaget, produkt eller tjänst
Logotyp för företaget, produkt eller tjänst
Domännamn
Design och utseende
Beviljade patent och patentansökningar
Registrerade och oregistrerade varumärken och design
Upphovsrätter
Företagshemligheter
Affärsidéer eller affärsmodeller

Vad innebär immateriell?

Immateriella rättigheter avser skapelser som uppfinningar, litterära och konstnärliga verk, formgivningar och symboler samt de namn och bilder som används av företag.

Immateriella rättigheter ger ditt företag rättsligt skydd.

Vad menas med immateriell rätt?

Immateriella tillgångar är förmögenhetsrättsliga tillgångar som inte är fysiska föremål. Det kan exempelvis handla om immateriella rättigheter som t.ex. licensrättigheter, goodwill och patent. Immaterialrätten består av fyra områden patent, designskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt.

Immateriella tillgångar kan finnas på ett fysiskt föremål som t.ex. musik på en CD-skiva eller ett dokument. En förförmögenhetsrätt delas in i om den är materiell eller immateriell beroende på vad som har störst förmögenhetsvärde.

En immateriell förmögenhetsrätt kallas även intellektuell förmögenhetsrätt och är ett rättsligt anspråk på att ensam förfoga över det intellektuella verket. Det betyder att rättighetshavaren har en form för förmögenhetsrätt, vilket betyder att rättighetshavaren har rätt att t.ex. framställa kopior eller att använda ett varumärke i marknadsföringssyfte.

Hur redovisas immateriell tillgång?

Läs om den skattemässiga behandlingen av immateriella anläggningstillgångar på sidan Inventarier och immateriella rättigheter.

Hur värderar man immateriella tillgångar?

En immateriell tillgång kan definieras som ”en icke-monetär tillgång utan fysisk form” (se K3/BFNAR 2012:1). Detta innebär att likvida medel och fysiska tillgångar (till exempel byggnader, maskiner och inventarier) inte är immateriella tillgångar. Det specificeras även att övriga finansiella tillgångar inte är immateriella tillgångar.

Immateriella tillgångar kan till exempel vara patent, licenser, upphovsrätter och egenutvecklade tekniker. Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

En immateriell tillgång kan uppstå genom att den förvärvas eller genom att företaget på egen hand upparbetar den immateriella tillgången.

En immateriell tillgång kan förvärvas separat (till exempel genom att ett företag köper ett patent eller en licens) eller genom ett rörelseförvärv. Vid ett rörelseförvärv upprättas en förvärvsanalys i vilken identifierbara immateriella tillgångar tas upp.

En immateriell tillgång kan även vara egenupparbetad, det vill säga att den har utvecklats av det företag som redovisar tillgången. När det gäller egenupparbetade immateriella tillgångar skiljer sig reglerna ganska mycket mellan K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1). Detta beskrivs närmare längre ned i detta blogginlägg.

Vad är skillnaden på en Omsättningstillgång och anläggningstillgång?

Tillgångar i bolaget delas upp i två olika typer – anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Ofta benämns omsättningstillgångar som “andra tillgångar än de som är anläggningstillgångar”. Detta är tillgångar som löpande förbrukas i bolaget, eller också säljs eller omvandlas till likvida medel. Det är värden inom bolaget som kan förbrukas på en kort tid. Exempel på omsättningstillgångar är råvaror, lagervaror, kortvariga placeringar och likvida medel.

Det är omsättningstillgångarna i bolaget som används för att betala de löpande utgifterna och ska finansiera den dagliga verksamheten. Om det handlar om privatekonomi är det omsättningstillgångar i form av exempelvis pengar på banken och som helt enkelt inte är låst i långvariga investeringar.

När ska en anläggningstillgång skrivas ner?

I Sverige förfogar alla högskole- och universitetsanställda själva över rättigheterna till sina uppfinningar och forskningsresultat enligt lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar. Detta kallas lärarundantaget men gäller alltså inte enbart lärare. Om inget annat har avtalats, t ex med en extern part, innebär det att forskaren själv förfogar över sina resultat och idéer. Det betyder att kostnaderna för exempelvis patent bekostas av forskarens egna företag eller av forskaren privat. För mer information eller rådgivning kring patent tas kontakt med Innovationskontoret eller Karolinska Institutet Innovations AB (KIAB).

Anläggnings- och inventarienummer anges med automatik i samband med att anläggningen aktiveras via EFH-faktura eller när inventarien registreras i anläggningsregistret, se vidare i manualen för AT-modulen, som finns på Medarbetarportalen/Stöd och Verktyg/ Ekonomi/ Manualer och vägledning. OBS! Obligatorisk inventeringsinformation för spårbarhet t ex serienummer, plats eller ansvarig person anges i flik 1 i anläggningsregistret. Det finns inga krav på att märka upp inventarien med aktuellt nummer utan det avgör institutionen själv.

En inventarie kopplas endast till anläggningsgrupp 1000 medan det för en anläggning måste väljas korrekt anläggningsgrupp utifrån anläggningstyp, livslängd och finansiering. För mer information om vad som är avgörande vid bedömning av avskrivningstid, se avsnitt om Avskrivningar. För byte av projekt och anläggningsgrupp måste ärende skickas till [email protected] då dessa ändringar endast görs av Redovisning&Controlling.

Karolinska Institutet är enligt Förordningen om myndigheters bokföring skyldig att i inventarieregistret registrera de tillgångar som bedöms vara stöldbegärliga men som inte ska redovisas som anläggningstillgångar. De anskaffningar som redovisas som i kontogrupp 561*, Korttidsinvesteringar och förbrukningsinventarier, kan vara stöldbegärliga.

Nedanstående förbrukningsinventarier med ett inköpsvärde under 30 000 kr ska alltid ses som stöldbegärliga och tas in i inventarieregistret:

Bärbara datorer (ej tillbehör såsom skärm, tangetbord mm)
Smartphones
Surf- och läsplattor
Övrigt såsom digitala kameror, projektorer och liknande

Vilka olika typer av immaterialrättsliga avtal finns det?

Poängen med immaterialrätt är att innehavaren av en skapelse ska kunna få ensamrätt till skapelsen. Ensamrätten ger både juridiska och ekonomiska rättigheter. Det kan till exempel handla om möjligheten att licensiera ut ensamrätten till andra företag och aktörer, för att på så vis tjäna pengar (genom franchising- och licensavtal).

Centralt för ensamrätten är också att den gör det möjligt att juridiskt hindra andra från att använda de rättigheter som ensamrätten ger innehavaren. Innehavaren av ensamrätten kan få rätt till ersättning från den som nyttjat den immateriella rättigheten utan tillstånd. Dessutom kan ett otillåtet användande av en immateriell rättighet leda till bland annat böter eller fängelse.

Sammanfattningsvis innebär den ensamrätt som immaterialrätten ger rättighetsinnehavaren en exklusiv rätt att hindra andra från att tillverka och använda det som skyddas.

Är tjänster immateriella?

Vad menas med immaterialrätt?

Diskussioner om rätt till immateriell egendom började i slutet på 1800-talet, då några tilltänkta utställare på Världsutställningen i Wien 1873 vägrade att delta, därför att de var rädda för idéstöld. Diskussionerna ledde fram till Bernkonventionen 1886 angående skydd av litterära och konstnärliga verk. För förvaltningen av konventionen upprättades ett mindre kontor i Bern.

1883 ingicks Pariskonventionen angående skydd av industriell egendom, och ett mindre kontor inrättades i Paris för att förvalta konventionen. 1893 slog man ihop Pariskontoret med Bernkontoret och bildade Bureaux internationaux réunis pour la protection de la proprieté intellectuelle, BIRPI, med säte i Bern. Detta kontor flyttades till Genève 1960.

1970 ändrade BIRPI namnet till Organisation mondiale de la proprieté intellectuelle, OMPI. (På engelska World Intellectual Property Organization, WIPO.)

World Intellectual Property Organization, WIPO,[1][2] är sedan 1974 ett fackorgan inom Förenta nationerna, som upprättats för skapa ett skydd för immateriell egendom över hela världen genom samarbete mellan staterna. Organisationen har ett nära samarbete med Världshandelsorganisationen (WTO).

OMPI/WIPO är 2006 huvudman för 23 fördrag och internationella överenskommelser. Bland dessa kan nämnas:

WIPO-konventionen
Bernkonventionen (skydd av litterära och konstnärliga verk)
Pariskonventionen (skydd av industriell egendom)
Romkonventionen (skydd för artister och producenter av ljudinspelningar 'fonogram')
Konventionen om skydd av fonogramproducenter mot otillåten kopiering av fonogram
Nairobifördraget angående skydd av symbolen för Olympiska spelen
Madridöverenskommelsen angående repressalier mot falsk varubeteckning på gods och falsk innehållsdeklaration
Fördraget om varumärken Trade Law Treaty, TLT
Brysselkonventionen angående satellitdistribution av signaler med programinnehåll.
WIPO Copyright Treaty, WCT
WIPO Performance and Phonograms Treaty, WPPT. Antaget 2002.
Patent Law Treaty, PLT. Antogs 2000, trädde i kraft 2005.