Vad ska stå i kallelse till bouppteckning?

När någon går bort brukar en del tillgångar och skulder lämnas kvar. En bouppteckning är en lista över dessa tillgångar och skulder. Den ska skapas inom tre månader från dödsfallet och sedan skickas in till Skatteverket inom en månad från skapandet.

Bouppteckningen görs under ett tillfälle där dödsbodelägarna och minst en förrättningsman (någon som ska intyga att bouppteckningen gått rätt till) samlas. Det mötet kallas för bouppteckningsförrättning, och det är den man kallas till om man är delägare i ett dödsbo eller efterarvinge.

Måste man ha Kallelse till bouppteckning?

Om någon har avlidit ska det i regel göras en bouppteckning. När du och de andra dödsbodelägarna möts för att gå igenom den dödes tillgångar och skulder brukar detta kallas bouppteckningsförrättning.

Det finns en del regler kring detta, men det kan göras enklare om du följer detta inlägg steg för steg. En kallelse till bouppteckning är egentligen ganska simpel och det finns inte mycket formkrav. Det som är det mest centrala är att rätt personer kallas och att dessa kallas i god tid. Om detta inte går rätt till ska skatteverket inte godkänna bouppteckningen och då registreras den inte.

När blir man kallad till bouppteckning?

När en person går bort lämnar han eller hon saker efter sig. Det kan exempelvis vara ett hus, möbler eller pengar på ett bankkonto. Sådana saker kallas för kvarlåtenskap.

Vanligtvis delar den avlidnes anhöriga upp kvarlåtenskapen mellan sig. Men innan arvet kan delas ut behöver tillgångar och skulder kartläggas.

Det kallas för bouppteckning. Och en bouppteckning är alltså en kartläggning av vad en person hade för tillgångar och skulder vid sin bortgång. Samt vilka som ska ärva personen.

Det hela startar med ett frivilligt möte där alla arvtagare kan delta. Under mötet listas den avlidnes tillgångar och skulder. Dessutom fastställer man vilka som har rätt att ärva och vem som ska företräda dödsboet.

Den som företräder dödsboet kallas för bouppgivare. Det är bouppgivarens ansvar att alla tillgångar och skulder listas på ett korrekt sätt. Så att kvarlåtenskapen efter den avlidne blir korrekt fördelad när bouppteckningen är registrerad och klar.

När allt är klart skickas bouppteckningen in till Skatteverket tillsammans med övriga relevanta dokument. Det måste göras inom fyra månader från dödsdagen.

Ja, en bouppteckning måste upprättas senaste fyra månader efter dödsfallet.

I undantagsfall kan däremot socialförvaltningen bestämma att en så kallad dödsboanmälan ska genomföras. Men det förutsätter att den som avlidit har mycket små tillgångar.

En bouppteckning innehåller många delar som är reglerade i lag.

Exempelvis måste arvtagare kallas till bouppteckningsmöte. Dessutom är det bra om två vittnen är med som intygar att allt gått rätt till. Vittnena måste vara oberoende och kallas för förrättningsmän.

Eftersom själva bouppteckningen är en genomgång av skulder och tillgångar är det även viktigt att ha med så mycket information som möjligt. Det kan vara en fastighetsbeteckning, uppgifter om bankkonton och aktieinnehav.

Måste Efterarvingar kallas till bouppteckningen?

Dödsbodelägares arv kan enligt lag, ärvdabalken, eller enligt testamente omfattas av en rätt till efterarv. Det är viktigt att skilja mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge, eftersom begreppen inte har samma definition. Skillnaden är tidpunkten för arvet.

Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv och efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. Det innebär att dödsbodelägaren har primär arvsrätt och efterarvingen har sekundär arvsrätt.

Måste man ange lösöre i bouppteckning?

När bouppteckningen upprättas är det mycket viktigt att alla moment går rätt till, och detta för att inga konflikter eller praktiska problem ska uppstå. Bouppteckningen är också en handling som får betydelse i framtiden. Så säkerställ att den blir korrekt för att undvika framtida problem.

Fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.

Joachim Erman är en av våra duktiga jurister som du kan komma i kontakt med.

Hur gör man en kallelse?

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

En del i att göra bouppteckning handlar om att ta reda på vilka som är dödsbodelägare och ska ärva.

Det är inte ovanligt att man misstar sig för att vara ensam arvinge vid bouppteckning och den ende som ska ärva. Låt oss gå igenom tre fall för detta.

Det går inte att vara helt säker på att det inte finns andra arvingar vid bouppteckning och arvskifte. Testamente måste till exempel inte registreras i Sverige och släktskap är sällan heller officiellt fastslagna.

Däremot kan du se till att du verkligen förstår arvsreglerna rätt. Fråga runt och i övrigt undersök, framförallt om det kan finnas något testamente.

💡 När du gör bouppteckning med Aatos hjälper tjänsten dig att ta reda på om du är ensam arvinge rent släktmässigt. Det sker genom att du svarar på några frågor om din familj.

Får man ta saker ur dödsbo innan bouppteckning?

Enkelt förklarat kan man säga att lösöre är fysiska ägodelar som går att flytta. Man kan tänka att lösöre inte sitter fast i huset eller marken. Exempel på lösöre är:

Möbler, porslin och hemelektronik
Kläder, böcker och andra personliga ägodelar
Maskiner och verktyg
Skuldebrev, sedlar och mynt
Bil, cykel och andra fordon

💡 Saker som inte räknas som lösöre: är pengar på ett bankkonto, aktier och rättigheter. Inte heller det som är fast egendom så som hus eller tomt.

Lösöre är inte riktigt samma sak som lös egendom men lösöre är en sorts lös egendom.

I begreppet lös egendom ingår alltså lösöre men även sådant som inte är fysiska saker, till exempel pengar, värdepapper, hyresrätt, rättigheter och fodringar. Däremot ingår inte fast egendom.

Fast egendom kan ses som motsatsen till lös egendom.

Får man röra dödsbo innan bouppteckning?

Så länge samtliga dödsbodelägare är överens och går med på det kan en fördelning av saker i hemmet ske även innan bouppteckningen är registrerad och ett arvskifte upprättats. Innan samtliga dödsbodelägare är överens är det dock förbjudet att tömma eller ta egendom från dödsboet.Så länge samtliga dödsbodelägare är överens och går med på det kan en fördelning av saker i hemmet ske även innan bouppteckningen är registrerad och ett arvskifte upprättats. Innan samtliga dödsbodelägare är överens är det dock förbjudet att tömma eller ta egendom från dödsboet.

Du får inte tömma ett dödsbo innan bouppteckning. Du får inte sälja, ta eller slänga något och det gäller även om alla arvingar är överens. Det är dödsboet som äger egendomen och att ta något skulle därför kunna räknas som stöld.

Måste man ta upp lösöre i bouppteckning?

Med bouppteckning menas den genomgång (förrättning) som dödsbodelägarna gör av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder. Även det dokument man då upprättar kallas bouppteckning.

En registrerad bouppteckning har följande funktion:

Vad får man inte göra innan bouppteckning?

Det är inte alla som upprättar ett testamente, men om det finns ett sådant är det väldigt viktigt att det hittas innan du börjar arbeta med bouppteckningen, eftersom det kan påverka vilka som ska ärva. Testamenten registreras inte hos någon myndighet utan den avlidne kan ha förvarat testamentet i bankfack, kassaskåp eller i hemmet bland viktiga papper, eller varför inte upptejpat på undersidan av bordsskivan. Det finns även förvaringstjänster, och den avlidne har då tecknat avtal för att testamentet ska förvaras säkert och skickas ut efter dödsfallet. Kom ihåg att testamentet måste hittas i original.

Får man slänga kläder innan bouppteckning?

Rådfråga gärna en juridisk expert för detaljer. Det förekommer ett dödsbo töms innan bouppteckningen är klar, tänk på att dokumentera vilka saker som slängs när ni tömmer ett dödsbo. Det finns regler och förutsättningar som måste följas noggrant.

Ibland kan man tömma ett dödsbo INNAN en bouppteckning är klar, exempelvis om alla arvingar och testamentsexekutorer är överens om att tömma dödsboet innan bouppteckningen. För att undvika eventuella tvister ska detta dokumenteras skriftligt och alla parter ska skriva under.

Vad ska finnas med i en kallelse?

Bolagsstämman är ett årligt möte som alla aktiebolag måste hålla. På bolagsstämman fattas bland annat beslut om hur vinst eller förlust ska disponeras, vilka som ska sitta i styrelsen och fastställande av resultat- och balansräkning i årsredovisningen. Det är helt enkelt ett möte med stor påverkan på själva bolaget.

När ska kallelse skickas ut?

En ordinarie stämma måste alltid ta upp fastställandet av resultat- och balansräkningen och frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. I praktiken innebär detta att man tar ställning till årsredovisningen, så för att kunna fatta beslut om detta måste årsredovisningen vara klar och underskriven av både styrelsen och revisorn. Om årsredovisningen inte blir klar i tid kan man inte genomföra stämman, och man tvingas då att ha en fortsatt bolagsstämma, som fattar beslut om det som rör årsredovisning och ansvarsfrihet. I princip ska alla väsentliga beslut som fattas finnas med som förslag i kallelsen. Vill man exempelvis ändra bolagsordningen eller genomföra en nyemission måste förslagen till det finnas med i kallelsen – det går alltså inte att komma på detta under själva stämman. När det gäller val av ny styrelsen måste de föreslagna kandidaterna inte finnas med i kallelsen, även om det är lämpligt att man informerar aktieägarna om det.

Hur kallar man till stämma? Grundsättet, enligt aktiebolagslagen, är att skicka kallelsen via post. Sättet som man kallar på måste anges i bolagsordningen, och det kan vara något annat, t ex via epost, fax eller rekommenderat brev. Om man inte gjort denna ändring är det lämpligt att lägga till möjligheten att kalla via epost. Speciellt om man har en större mängd ägare är det lätt att underskatta hur mycket tid det tar att hantera ett manuellt utskick.

Vem får ta del av bouppteckning?

När någon har avlidit måste man göra en bouppteckning. Nedan finner du 10 av de mest grundläggande sakerna du bör känna till om bouppteckningsarbetet.

Den person som har mest insyn över den avlidnes ekonomi – vanligtvis efterlevande make/maka/partner eller sambo – har ansvaret att bouppteckningen blir utförd. Om det är oklart vem som är närmast anhörig, så är det dödsbodelägarna tillsammans som har ansvaret för att bouppteckningen utförs. Att man har ansvar för att bouppteckningen innebär inte att man måste utföra allt själv. Personen som har ansvaret har rätt att beställa bouppteckningstjänster för att bli klar med bouppteckningen. Dessa kostnader bekostas av dödsboet och behöver inte godkännas av övriga dödsbodelägare. Om det saknas dödsbodelägare, kan Skatteverket utse en särskild bouppteckningsförrättare. Den utsedda förrättaren får då betalt av dödsboet för sitt uppdrag.