Vad är K1 K2 K3 K4?

K-regelverken är en kategorisering för företag i Sverige baserad på deras storlek och verksamhet. De fyra kategorierna är K1, K2, K3 och K4, där K1 beskriver de minsta företagen och K4 de största och mest komplexa företagen. Kategorierna påverkar vilken typ av regler och rapportering företaget måste följa.

För att avgöra vilket K-regelverk ett företag tillhör (och/eller bör tillämpa), måste man bedöma en rad faktorer såsom omsättning, antal anställda, företagsform, osv. Dessa faktorer samverkar för att avgöra vilket K-regelverk företaget tillhör och påverkar deras rapporteringsskyldigheter och de regler som måste följas.

För att säkerställa att företagen är i linje med de gällande lagarna och förordningarna, är det viktigt att de har en god förståelse för K-regelverken och deras betydelse för deras verksamhet. Genom att följa regler och rapportera korrekt, kan företagen undvika eventuella sanktioner eller böter från myndigheter. Företag i högre K-kategorier, såsom K3 och K4, måste följa striktare regler och rapportera mer detaljerade uppgifter till myndigheter jämfört med företag i lägre K-kategorier, såsom K1 och K2.

Förenklat årsbokslut är ett alternativ till det traditionella fullständiga årsbokslutet och är enklare och snabbare att upprätta. Det som skiljer sig emellanåt är att de tilläggsupplysningar som måste till både balans- och resultaträkningen i ett vanligt årsbokslut inte behövs i ett förenklat årsbokslut.

Vad är skillnaden mellan K1 K2 och K3?

K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1-regelverket behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4-regelverket behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Detta blogginlägg behandlar de två övriga K-regelverken, nämligen K2 och K3.

K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.

K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Det framgår av årsredovisningslagen vad som räknas som ett större företag och det går att läsa mer om detta längre ner i blogginlägget. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag.

Moderbolag i en större koncern får inte tillämpa K2.

Vad som menas med enklare förhållanden är svårare att definiera, men K2 bör endast användas om det ger en rättvisande bild av företaget. Det finns till exempel ett förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i K2. Om ett företag har stora temporära skillnader och därmed har stora uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder kan K2 därför i vissa fall vara olämpligt.

När väljer man K2 eller K3?

K2 (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag) och K3 (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla företag som ska upprätta årsredovisning ska tillämpa K3. De flesta mindre företag kan dock välja att i stället tillämpa K2, som är ett förenklat regelverk.

Vad är K3?

Generella skillnader mellan K3 (BFNAR 2012:1) och K2 (BFNAR 2016:10).

K3 är principbaserat medan K2 är regelbaserat. K3 innehåller ett kapitel där begrepp som Tillgång, Skuld, m.m. definieras. När en tolkningsfråga avseende redovisning ska avgöras och det allmänna rådet inte ger tydlig vägledning måste frågan besvaras utifrån de principer och definitioner som finns i kapitel 2. Det ger upphov till mer tolkningsfrågor och resonemang än i K2.

Kan man gå från K3 till K2?

Alla aktiebolag ska lämna en årsredovisning till Bolagsverket – och K2 och K3 är regelverk som styr hur årets löpande bokföring ska avslutas. Men vilka skillnader finns och vad passar för ert företag? Vi reder ut begreppen.

De flesta aktiebolag som räknas som ett mindre företag kan välja att ta fram årsredovisningen enligt K2, som är ett mer förenklat regelverk. Det är mer ”mallat” än K3. Det gör att det är enklare att upprätta en årsredovisning, samtidigt som det innebär färre valmöjligheter. En förenkling är färre periodiseringar – företaget behöver exempelvis inte periodisera intäkter eller kostnader under 5 000 kronor. Det går också att göra enklare avskrivningar. eftersom man får använda avskrivningstiden fem år på alla typer av inventarier.

Vad menas med K1?

Dessa regelverk kan tillämpas av företag som får upprätta förenklat årsbokslut, t.ex. enskilda näringsidkare, enkla bolag, ideella föreningar samt handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare. För att få upprätta förenklat årsbokslut får den årliga nettoomsättningen normalt inte överstiga 3 miljoner kronor. Denna gräns beräknas på individnivå, vilket innebär att verksamhet som exempelvis bedrivs som enkelt bolag kan komma att läggas samman med annan verksamhet som bedrivs av den bokföringsskyldiga fysiska personen.

K1-regler finns för enskilda näringsidkare och enkla bolag samt ideella föreningar och registrerade trossamfund. Detta innebär att det för närvarande i praktiken endast är dessa som kan upprätta ett förenklat årsbokslut.

När ska man använda K3?

• K1 får användas av fysiska personer som driver enskild firma eller handelsbolag och även av ideella föreningar. Med K1 avslutas den löpande bokföringen med ett förenklat årsbokslut. Årsomsättningen får normalt inte överstiga 3 miljoner. De företag inom gruppen som inte följer K1 får istället upprätta årsbokslut enligt Bokföringslagens bestämmelser.

• Ett aktiebolag måste använda antingen K2 eller K3. Det är bolaget som bestämmer vilket regelverk som ska användas, men det är ofta klokt att anlita expertis för att få råd inför ett beslut om byte av regelverk.

Kan man byta från K3 till K2?

I det allmänna rådet BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk regleras under vilka förutsättningar det är förenligt med god redovisningssed för ett företag att byta mellan olika K-regelverk.

Det allmänna rådet ska tillämpas av företag som enligt 6 kap. 1 § BFL ska upprätta en årsredovisning, t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar eller handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare. Det allmänna rådet gäller vid byten mellan följande K-regelverk (BFNAR 2012:4 punkt 1):

BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2)
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Vad är K1 och K2?

Får man byta från K3 till K2?

Vad krävs för K3?

Det finns ett antal bolag i Sverige som inte alls har möjlighet att välja regelverket K2. Större bolag måste tillämpa K3. Med större företag menas de som två år i rad uppfyller minst två av följande villkor:

Ett medelantal anställda på minst 50 personer
Balansomslutning på minst 40 miljoner kronor per år
Nettoomsättning på minst 80 miljoner per år

Läs också: 6 genvägar till snabbare och bättre bokslut

Vad är en K2?

Generella skillnader mellan K3 (BFNAR 2012:1) och K2 (BFNAR 2016:10).

När används K2?

Ett medelantal anställda på minst 50 personer
Balansomslutning på minst 40 miljoner kronor per år
Nettoomsättning på minst 80 miljoner per år

Läs också: 6 genvägar till snabbare och bättre bokslut

Vad står K för i K3?

K-regelverken bygger på olika grundprinciper och har olika särdrag. Det finns fyra kategorier av regelverk: K1–K4. K4 avser de företag som tillämpar den internationella normgivningen (IAS/IFRS) och omfattas inte av Bokföringsnämndens normgivning. De behandlas därför inte här.

Vilka får redovisa enligt K2?

För att veta hur intäkter ska redovisas i K2 börjar vi med att reda ut vilka olika redovisningsstandarder som finns. BFNAR 2016:10 (Årsredovisning för mindre företag) är det som i dagligt tal (åtminstone i redovisningskretsar) kallas för K2. K2 står även för Kategori 2 i Bokföringsnämndens (BFN) fyra kategorier för icke-noterade bolag. Dessa förklaras förenklat enligt nedan:

K1: företag som upprättar förenklat årsbokslut.
K2: mindre företag som upprättar årsbokslut eller årsredovisning.
K3: huvudregelverk för upprättandet av årsredovisning.
K4: icke-noterade bolag som frivilligt upprättar koncernredovisning i enlighet med IFRS.