Vad är aktieindexobligationer?

Euroclear (före detta VPC) eller banken där du har ditt depåkonto lämnar kontrolluppgift på inlösta aktieindexobligationer.

Om du sålt aktieindexobligationen under löptiden upprättas en avräkningsnota. Du har därmed fått en kontrolluppgift i vanlig ordning.

Om det ingår garanterad avkastning i det utbetalda beloppet lämnas två kontrolluppgifter. Den ena avser räntan (garanterad avkastning) från vilken preliminärskatteavdrag har gjorts med 30 procent. Den andra avser resterande belopp, vilket är det belopp som du ska redovisa i din vinstberäkning, se nedan.

Vad är en indexobligation?

Förfall Förfallodatum för produkten, det vill säga Indexobligationer utbetalas till specifiserat konto det aktuella datumet.

Index Index visar hur det underliggande indexet har stigit eller fallit i värde i förhållande till utgångsvärdet. Indexet är inte justerat för avkastningsfaktor, eventuell genomsnittsberäkning eller andra produktegenskaper. Därför kan indikativ kurs på en indexobligation ha ett värde som avviker från underliggande index.

Vad blir värdet av en aktieindexobligation på slutdagen?

Terminer är utmärkta placeringsinstrument vare sig du har en positiv eller negativ marknadstro. De vanligaste skälen till att köpa terminer är antingen för att:

> Kurssäkra aktiernas inköpspris fram till en viss tidpunkt, eller

> Binda mindre kapital i investeringen än motsvarande aktieköp. Eftersom säkerhetens värde är mindre än terminspositionens värde kan terminer sägas ge möjlighet till en hävstångseffekt för investeraren.

Vad anger deltagandegraden för en aktieindexobligation eller en aktieobligation?

Innehavarna av aktieindexobligationer får alltid tillbaka det nominella beloppet, minus courtage och eventuell överkurs, även om det underliggande indexet sjunker i värde.

Problemet är att förutse hur mycket pengar det blir när det valda indexet utvecklas positivt. Här är ett exempel:

Vilket aktieindex är bäst?

Årets första halvår var det sämsta i USA på 40 år. Värdetunga Dow Jones index med bara 30 bolag har klarat året bäst med en nedgång på 7,1 procent. Tuffast har året varit för teknik- och tillväxtinriktade Nasdaq 100 index, som trots de senaste veckornas börsrally fortfarande lyser rött med minus 16,9 procent.

Den bästa aktien i Nasdaq 100 index är energibolaget Constellation Energy, stora på sol- och vindkraft, med en uppgång på närmare 120 procent i år. Sämst aktie är mediastreamingbolaget Netflix som backat allra mest med 59 procent.

Hur fungerar aktieindex?

Många tittar åt aktieindex med fonder, då aktiemarknaden faller pladask. Det är ett enkelt sätt att få exponering mot en viss marknad eller sektor och du kan gå både lång eller kort, dvs tro att ett visst lands aktier eller industrier ska gå upp eller ner. Det finns många olika typer av instrument att använda vid handel av aktieindex och här går vi igenom de absolut vanligaste. Vad är möjligheterna respektive riskerna med respektive? Läs vidare nedan för att lära dig mer om trading med aktieindex.

Innehåll: En översikt [dölj]

Vad händer med statsobligation när räntan stiger?

Räntefonder kan till att börja med delas upp i gruppen korta och långa räntefonder. En kort räntefond har en löptid som är kortare än ett år. Det gör att den så kallade ränterisken är låg. Fonden är alltså inte så känslig för centralbankernas höjningar, eller sänkningar, av räntan. Den här fondtypen är närmast att jämföra med ett sparkonto. Låg risk och låg förväntad avkastning.

En lång räntefond har en högre ränterisk, och är känslig för marknadsräntornas svängningar och påverkas därmed av centralbankernas ageranden. De placerar i räntepapper med lång löptid, längre än ett år.

Enkelt uttryckt faller långa räntefonder när räntorna stiger. Fonden som investerar i långa obligationer har ju en viss årlig avkastning beroende på kupongränta. Men om räntan stiger så kommer de obligationer som ges ut just nu ge en högre ränta än de som redan finns i fonden. Då sjunker värdet på de obligationer fonden äger. Då faller värdet på fonden.

Vad är index inom aktier?

Det finns flera sätt som ett aktieindex kan beräknas på. Detta innebär att bolagens vikt eller andel i indexet kan variera beroende på hur beräkningen är gjord.

Ett marknadsviktat index är den vanligaste typen av index. Bolagens vikt i indexet bestäms av respektive bolags börsvärde (aktiekurs multiplicerat med antalet aktier). Det största bolaget påverkar indexet och dess utveckling mest, medan det minsta bolaget påverkar indexet minst.

Ett prisviktat index är inte lika vanligt, men det förekommer. Bolagens vikt i indexet bestäms endast av aktiens pris (och inte bolagets totala börsvärde). Detta innebär att bolaget vars aktie har den högsta aktiekursen kommer att utgöra störst del i indexet, medan bolaget vars aktie har den lägsta aktiekursen kommer att utgöra minst del.

Vilka aktier går dåligt?

Som nybörjare kan man lätt få för sig att utgå från själva priset på aktien (till exempel 1, 25 eller 100 kronor) när man ska avgöra om aktien är billig eller inte. Detta med motiveringen att ett lägre aktiepris innebär att aktien i sig är billigare. Detta resonemang är förvisso inte helt fel i sak, då man kan argumentera för att ett lägre pris innebär att något är billigare, men om man därefter utgår från att billigt = bättre så bör man tänka om. Nedan kommer vi att utveckla mer varför.

Först och främst är det viktigt att understryka att priset på själva aktien i sig egentligen är helt oväsentligt, och att det viktiga snarare är priset i relation till det värde man betalar för (i form av delägarskap, dvs. andelen av den underliggande verksamheten).

"Om du äger 100 aktier som kostar 1 krona styck, eller 1 aktie som kostar 100 kronor i samma bolag spelar i sig alltså ingen roll, utan snarare vad det är du faktiskt köper i relationen till prislappen."

Vi har nu ovan rett ut att det nominella priset på själva aktien i sig inte är det man bör kika på när man letar efter billiga aktier med potential. Så om inte priset i sig inte är det som avgör om en aktie är billig eller ej, hur ska man då avgöra det?

Som vi beskrev ovan i inledningen av denna guide, finns det egentligen ingen enhetlig benämning av hur man ska definiera vad som är en billig aktie, utan snarare en uppsjö av olika så kallade nyckeltal som traditionellt används för att avgöra om aktier är lågt värderade. När man som investerare är på jakt efter billiga aktier brukar man oftast använda sig av värderingsmått som exempelvis P/E-tal, P/S-tal eller P/B-tal, eller en kombination av dessa.

När vi nu fortsättningsvis pratar om "billiga aktier" så menar vi alltså lågt värderade aktier (och inte nödvändigtvis aktier som har ett lågt nominellt pris).

Hur mycket ska man satsa på aktier?

Det svåraste när det kommer till att handla aktier är vilken aktie du ska välja. Och tyvärr finns det inga garantier för att en viss aktie kommer att stiga i värde. Det finns däremot flera saker du kan tänka på när det kommer till att välja aktier.

Vilken investeringsstrategi du ska ha är det första du behöver tänka på när du ska köpa aktier. Den skapar nämligen grunden till de investeringsbeslut du sen tar. Andra faktorer som företagets storlek, vilken bransch de är aktiva i och hur omvärlden ser ut bör också beaktas när du köper aktier.

Kan du förlora hela ditt investerade kapital när du handlar med obligationer eller räntebärande produkter?

När man pratar om risk i samband med värdepappershandel och investeringar så menar man risken att få tillbaka mindre än det man har investerat, eller risken att förlora hela sin investering.

I grunden är det ganska enkelt. Värdepapper kan ge olika form av avkastning. Till exempel kan aktier kan ge utdelning, medan räntebärande instrument kan ge ränta. Dessutom kan priset (kursen) på värdepappret öka eller minska i förhållande till priset du köpte det till. Som sparare är förhoppningen när man köper ett värdepapper självklart att man ska få en positiv avkastning, det vill säga att ens pengar ska stiga i värde. Men det finns också en risk att avkastningen blir negativ och att dina pengar går ner i värde. Du kan helt enkelt förlora pengar på din investering. Hur stor risken är beror på vilket värdepapper man handlar med, men generellt kan sägas att chansen till vinst är kopplad till risken för förlust. Det finns en mängd olika faktorer som kan påverka varför ett värdepapper går upp eller ner i värde. Dessa olika typer av risker kommer vi till lite längre ned i denna artikel.

Risk består av två saker: sannolikhet* och konsekvens* . Hur stor är sannolikheten att de tillgångar du äger minskar i värde, och i förlängningen, att du förlorar pengar? Och vad skulle konsekvensen vara ifall det skulle hända?

Även om du har investerat i en tillgång som har en låg sannolikhet att sjunka i värde kan det ändå innebära att du tar en hög risk om det är den enda tillgången du äger, eftersom konsekvensen av en nedgång kan innebära att du förlorar hela ditt sparade kapital. Det är därför viktigt att försöka minska både sannolikheten och konsekvensen av en nedgång av värdet på dina tillgångar.

Varför investera i index?

Indexfonder passar utmärkt i nästan vilken som helst placeringsportfölj. Du ska ändå alltid vara medveten om din risktålighet då du placerar i indexfonder. Placera så mycket i fonder som du är villig att tolerera värdefluktuationer på aktiemarknaden.

Tack vare de låga provisionerna är indexfonderna ett utmärkt placeringsalternativ för långtidssparande.

Är det bra att investera i obligationer?

En obligation är kort förklarat ett lån. Staten eller ett företag kan utfärda och sälja obligationer istället för att låna pengar av en bank. Staten/företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. När en stat lånar pengar kallas det statsobligationer, och när ett företag gör det kallas det företagsobligationer.

Obligationer handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde, som kallas för nominellt belopp. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 % av sin investering. Lånet blir med andra ord återbetalt.

Kan privatpersoner köpa statsobligationer?

En obligation kan enkelt förklaras som ett lån. Du som investerare lånar ut pengar till antingen staten eller till ett enskilt bolag. Om det är staten som lånar pengar kallas det för en statsobligation, och om det är ett företag som gör det kallas det företagsobligation.

Det finns korta obligationer, som har en löptid på upp till ett år, och långa obligationer som har en löptid längre än så. Du som äger obligationen får ofta ränta under perioden. När löptiden är slut får du hela lånet återbetalt.

En obligation fungerar som ett löpande skuldebrev, som intygar att du som äger obligationen har lånat ut pengar till staten eller till ett företag.

Obligationer är värdepapper som handlas på börsen, precis som aktier och fonder. Ofta handlas obligationerna i jämna poster om till exempel 10 000 kronor, och i procent av sitt lånevärde. Det kallas för det nominella beloppet.

Det innebär att om en obligation handlas i poster om 10 000 kronor, och kursen är 105 procent, kommer det kosta 10 500 kronor att köpa en post, exklusive eventuella avgifter.

Vill du handla med obligationer hos oss kan du ringa Värdepappersdesken, så hjälper vi dig. Vi har även ett utbud av fonder som investerar i obligationer. Du hittar dem i vår fondlista genom att kategorisera på företagsobligationer.

Hur investerar man i index?

Indexfonder blir ett allt mer populärt sätt att spara till framtiden. Men vad är egentligen en indexfond? Är det värt att investera i, och hur kommer man igång i september? I den här guiden tittar vi närmare på fördelar och nackdelar. Vi kommer också att utforska olika typer av indexfonder som finns tillgängliga och ge dig topplistor över de bästa och billigaste indexfonderna. Följ med!

Funderar du på vilket som är det bästa sättet att placera dina pengar till pensionen, bostadsköpet, barnen eller bara tills vidare för att få ditt innehav att växa? Då finns det anledning till att vara nyfiken på indexfonder. Det finns nämligen många orsaker till att just indexfonder blivit ett hett alternativ på börsen.

Tips: Om du är ny till fondsparande rekommenderar vi vår stora guide Fonder för nybörjare och om du är på jakt efter de fonder och fondbolag som har presterat allra bäst tipsar vi om guiden Bästa fonderna.

En indexfond är en passiv fond som innehåller olika slags värdepapper. Det finns olika typer av indexfonder, men gemensamt för alla är att de följer ett specifikt marknadsindex. Målet med fonderna är alltså att de ska följa utvecklingen i ett visst index och återspegla avkastningen i detta index. Indexfonder finns i olika kategorier, till exempel svenska, globala, amerikanska och de som följer tillväxtmarknader eller olika branscher.

Alla indexfonder har därmed också passiv förvaltning, vilket innebär att de inte förvaltas aktivt av en fondförvaltare som ständigt försöker prestera bättre än marknaden. Istället följer indexfonderna sitt respektive index genom att hålla alla, eller ett representativt urval, av de värdepapper som ingår i indexet. Till exempel kan en svensk indexfond följa Stockholmsbörsens 30 mest handlade aktier (OMXS30). Principen kanske låter krånglig, men att spara i indexfonder är faktiskt väldigt enkelt och fonderna har gett bra historisk avkastning!