Vem kan vara revisor i en ideell förening?

Innehållsförteckning:

1. Vem kan vara revisor i en ideell förening?
2. Vad gör en revisor i en förening?
3. Måste en ideell förening upprätta årsredovisning?
4. Vem föreslår revisorer?
5. När behöver en ideell förening revisor?
6. När måste en ideell förening ha en revisor?
7. Måste en revisor vara medlem i föreningen?
8. När måste en förening ha auktoriserad revisor?
9. När är det krav på revisor?
10. Hur många revisorer måste en ideell förening ha?
11. Vad händer om man inte har en revisor?
12. Hur många revisorer måste en förening ha?
13. Hur länge kan man vara utan revisor?
14. Hur mycket kostar det att ha en revisor?
15. När är revisor ett krav?

Vem kan vara revisor i en ideell förening?

Enligt huvudregeln ska alla aktiebolag ha en revisor, men det finns vissa undantag. Däremot måste finansiella företag, publika aktiebolag och sådana aktiebolag som har en särskild vinstutdelningsbegränsning alltid ha en auktoriserad revisor. Om ett privat aktiebolag ska ha en revisor beror på hur stort bolaget är. Ett stort aktiebolag ska ha en revisor, men ett mindre aktiebolag måste inte ha det om man inte vill. 

Stora aktiebolag är företag som lever upp till minst två av de nedanstående gränsvärdena under de två senaste åren:

• Aktiebolaget har mer än 3 anställda (i medeltal)
• Aktiebolaget har en balansomslutning på mera än 1,5 miljoner
• Aktiebolaget har en nettomomsättning som överstiger 3 miljoner kronor

Sådana aktiebolag som är privata och som inte lever upp till de punkter vi tidigare tog upp är de som räknas som mindre bolag. Ett mindre aktiebolag kan ta ett beslut på årsstämman om att man tar bort kravet på att ha en revisor som gör en revision. 

Vad gör en revisor i en förening?

Det är föreningens stadgar som avgör om det ska finnas en eller flera revisorer. Stadgarna är som ett regeldokument som gör gällande hur föreningen ska skötas och man gör stadgarna i samband med att föreningen upprättas. Det går också att göra ändringar i stadgarna på föreningsstämman i takt med att föreningen utvecklas.

Allt det vi går igenom i vår guide är generella tillvägagångssätt och regler. Det är alltid det som står i stadgarna som gäller ifall de säger något annat än det vi berättar i den här texten. 

Ett aktiebolag som måste ha en revisor behöver välja en auktoriserad revisor som ska anmälas till Bolagsverket. Det regleras i lagen. Det finns inga liknande bestämmelser kring vem som kan göra revision av en ideell förening utan reglerna är inte lika krävande. En revisor i en ideell förening behöver egentligen inte ha några förkunskaper, men det är förstås bra om denne har det.

Många tänker att en revision handlar om att hitta fel i arbetet som styrelsen har gjort, men det är inte det som är det huvudsakliga eller enda syftet med en revision. Därför ska man verkligen lägga ner tid på att hitta en revisor som är seriös och som hjälper föreningen att utvecklas. En bra revisor kommer göra ett arbete som stärker medlemmarnas förtroende för det som styrelsen gör. 

Även fast det inte finns regler som säger att revisorn måste ha förkunskaper ska man ändå leta efter någon som kan ekonomi. Det är en förutsättning för att revisorn ska veta vad och hur hen ska göra den granskning som revisionen innebär. 

Måste en ideell förening upprätta årsredovisning?

BFN har publicerat K1 för ideella föreningar och registrerade trossamfund (BFNAR 2010:1). Enligt denna K1 får bokföringsskyldiga ideella föreningar upprätta förenklat årsbokslut om föreningens nettoomsättning tillsammans med medlemsavgifter, gåvor, bidrag och övriga liknande intäkter normalt uppgår till högst 3 mkr. Om dessa intäkter sammanlagt överstiger 3 mkr eller om föreningen inte vill upprätta förenklat årsbokslut ska föreningen i stället upprätta ett årsbokslut i enligt med 6 kap. 4 § BFL och tillämpa de regler som gäller för årsbokslut. En ideell förening som tillämpar K1 måste följa reglerna i sin helhet.

K1 får även tillämpas av föreningar som inte är bokföringsskyldiga enligt BFL men som frivilligt väljer att avsluta sina räkenskaper med ett förenklat årsbokslut.

Föreningar som utgör mindre företag får enligt ÅRL upprätta balans- och resultaträkning i förkortad form.

Vem föreslår revisorer?

Röda Korsets Ungdomsförbund och våra samarbets­partners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöks­statistik och möjliggöra personaliserad marknads­föring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik Marknadsföring

När behöver en ideell förening revisor?

Det är föreningens stadgar som avgör om det ska finnas en eller flera revisorer. Stadgarna är som ett regeldokument som gör gällande hur föreningen ska skötas och man gör stadgarna i samband med att föreningen upprättas. Det går också att göra ändringar i stadgarna på föreningsstämman i takt med att föreningen utvecklas.

Allt det vi går igenom i vår guide är generella tillvägagångssätt och regler. Det är alltid det som står i stadgarna som gäller ifall de säger något annat än det vi berättar i den här texten. 

Ett aktiebolag som måste ha en revisor behöver välja en auktoriserad revisor som ska anmälas till Bolagsverket. Det regleras i lagen. Det finns inga liknande bestämmelser kring vem som kan göra revision av en ideell förening utan reglerna är inte lika krävande. En revisor i en ideell förening behöver egentligen inte ha några förkunskaper, men det är förstås bra om denne har det.

Många tänker att en revision handlar om att hitta fel i arbetet som styrelsen har gjort, men det är inte det som är det huvudsakliga eller enda syftet med en revision. Därför ska man verkligen lägga ner tid på att hitta en revisor som är seriös och som hjälper föreningen att utvecklas. En bra revisor kommer göra ett arbete som stärker medlemmarnas förtroende för det som styrelsen gör. 

Även fast det inte finns regler som säger att revisorn måste ha förkunskaper ska man ändå leta efter någon som kan ekonomi. Det är en förutsättning för att revisorn ska veta vad och hur hen ska göra den granskning som revisionen innebär. 

När måste en ideell förening ha en revisor?

Revisorernas uppgift är att vara medlemmarnas ombud och granska styrelsen arbete. Revisorernas väljs, precis som styrelsen och valberedningen, på årsmötet av föreningens medlemmar. Hur många revisorer som föreningen ska ha regleras i stadgarna. Revisorerna måste vara aktiva under hela verksamhetsåret.

Ekonomisk granskning Att granska styrelsens arbete handlar delvis om en ekonomisk granskning. Det vill säga att kontrollera att styrelsen sköter föreningens ekonomi på ett riktigt sätt. Revisorerna måste fortlöpande kontrollera styrelsens ekonomiska rapporter, bokföring och verifikationer och hur dessa förhåller sig till budgeten. Revisorerna ska också kontrollera styrelsens rutiner. Kanske finns det regler för hur mycket pengar en person eller grupp får använda utan att tillfråga styrelsen? Har styrelsen kontroll över att dessa regler följs av kommittéer och utskott? Revisorerna måste kontrollera att verifikationerna som finns överensstämmer med de varor eller tjänster som är köpta av föreningen.

Måste en revisor vara medlem i föreningen?

Alla föreningar ska ha stadgar. I stadgarna framgår det hur en ideell förening ska skötas och vilka regler man ska följa. Man godtar stadgarna när man håller föreningsstämma, och man behöver ha stadgar från första början när man startar sin förening. Då godkänner man dem alltså på den allra första föreningsstämman. 

I stadgarna ska man bland annat bestämma hur arbetet i föreningen ska se ut och hur många som ska sitta med i styrelsen. Utöver sådana uppgifter ska man också ha med paragrafer som rör en eventuell revision. Om det står i stadgarna att en ideell förening ska göra revision så måste man också anlita en revisor, i enlighet med de riktlinjer som finns i stadgarna. År det exempelvis så att man inte har inskrivet i stadgarna att föreningen ska ha en revisor men man upplever att föreningen blivit så pass stor att det hade kunnat vara lönsamt så ska man ge ett förslag till ändringar av stadgarna och då ska de ändringarna godkännas av föreningsstämman där alla medlemmar får medverka och avlägga sin röst. 

När man pratar om revisorer finns det flera olika slags benämningar på dessa. Först och främst finns det de som är auktoriserade revisorer. En auktoriserad revisor har både utbildning, arbetserfarenhet och ett avlagt godkänt kunskapsprov hos Revisorsinspektionen. Vem som helst kan alltså inte använda sig av titeln auktoriserad revisor.

Det finns även revisorer som inte är auktoriserade. Det kan vara individer som just nu håller på att tillskansa sig den arbetserfarenhet de behöver för att därefter kunna ansöka om auktorisation. De som benämner sig som revisorer har ofta en relevant utbildning och arbetar för tillfället under handledning av en auktoriserad revisor. 

Sist och slutligen finns det lekmannarevisorer. Det kan vara en person som är intresserad av och kunnig inom ekonomi, men som inte har någon utbildning inom området. En lekmannarevisor får inte verka som revisor i exempelvis ett aktiebolag och de är sällan lämpliga att göra revisioner av verksamheter som på något sätt är vinstdrivande. Däremot kan en lekmannarevisor i många fall vara aktuell för en ideell förening. I grund och botten behöver inte den revisor man väljer i en ideell förening ha några förkunskaper, men för att man verkligen ska få ett gediget jobb utfört är det självklart bra om den person man väljer åtminstone har ett genuint intresse av att granska ekonomin och förvaltningen. 

När måste en förening ha auktoriserad revisor?

Med större företag menas bland annat ekonomiska föreningar

som uppfyller mer än ett av de följande villkor två år i rad (samma villkor):

• Mer än 50 anställda i medeltal.
• Mer än 40 miljoner kronor i redovisad balansomslutning. 
• Mer än 80 miljoner kronor i redovisad nettoomsättning. .

Ekonomiska föreningar som räknas som mindre kan välja att upprätta årsredovisning enligt det förenklade K2-regelverket.

När är det krav på revisor?

Redovisningskonsulten är normalt den som upprättar bolagets redovisning medan revisorn är den som granskar bolagets redovisning, deklarationer och styrelsens förvaltning. Anställda på en revisionsfirma som inte är auktoriserade revisorer men som ändå arbetar med revision benämns ofta som revisorer.

Hur många revisorer måste en ideell förening ha?

Det finns inga föreskrifter om vilka kunskaper den som ska utses till revisor behöver ha. Det är lätt att tänka att en revision görs för att söka och hitta fel på det jobb som styrelsen gjort. Så behöver det inte vara. Det är viktigt att göra en seriös och korrekt revision för att säker­ställa medlemmarnas förtroende för styrelsen. Det är naturligtvis nödvändigt att den som utses till revisor besitter ett ekonomiskt kunnande för att över huvud taget kunna veta vad han eller hon ska granska.

Många gånger väljs någon som har en nära kontakt med styrelsen och det kanske är naturligt men frågan är om det verkligen är lämpligt. Revisionen görs för att granska styrelsens arbete och är revisorn för nära vän med någon eller några av styrelsemedlemmarna kanske han eller hon inte kan kritisera de eventuella brister som kan ha förekommit.

Vad händer om man inte har en revisor?

För närvarande måste en kontrollbalansräkning granskas av en revisor. Vad händer om ett litet aktiebolag inte väljer en revisor, men tvingas upprätta kontrollbalansräkning?

Hur många revisorer måste en förening ha?

Alla föreningar ska ha stadgar. I stadgarna framgår det hur en ideell förening ska skötas och vilka regler man ska följa. Man godtar stadgarna när man håller föreningsstämma, och man behöver ha stadgar från första början när man startar sin förening. Då godkänner man dem alltså på den allra första föreningsstämman. 

I stadgarna ska man bland annat bestämma hur arbetet i föreningen ska se ut och hur många som ska sitta med i styrelsen. Utöver sådana uppgifter ska man också ha med paragrafer som rör en eventuell revision. Om det står i stadgarna att en ideell förening ska göra revision så måste man också anlita en revisor, i enlighet med de riktlinjer som finns i stadgarna. År det exempelvis så att man inte har inskrivet i stadgarna att föreningen ska ha en revisor men man upplever att föreningen blivit så pass stor att det hade kunnat vara lönsamt så ska man ge ett förslag till ändringar av stadgarna och då ska de ändringarna godkännas av föreningsstämman där alla medlemmar får medverka och avlägga sin röst. 

När man pratar om revisorer finns det flera olika slags benämningar på dessa. Först och främst finns det de som är auktoriserade revisorer. En auktoriserad revisor har både utbildning, arbetserfarenhet och ett avlagt godkänt kunskapsprov hos Revisorsinspektionen. Vem som helst kan alltså inte använda sig av titeln auktoriserad revisor.

Det finns även revisorer som inte är auktoriserade. Det kan vara individer som just nu håller på att tillskansa sig den arbetserfarenhet de behöver för att därefter kunna ansöka om auktorisation. De som benämner sig som revisorer har ofta en relevant utbildning och arbetar för tillfället under handledning av en auktoriserad revisor. 

Sist och slutligen finns det lekmannarevisorer. Det kan vara en person som är intresserad av och kunnig inom ekonomi, men som inte har någon utbildning inom området. En lekmannarevisor får inte verka som revisor i exempelvis ett aktiebolag och de är sällan lämpliga att göra revisioner av verksamheter som på något sätt är vinstdrivande. Däremot kan en lekmannarevisor i många fall vara aktuell för en ideell förening. I grund och botten behöver inte den revisor man väljer i en ideell förening ha några förkunskaper, men för att man verkligen ska få ett gediget jobb utfört är det självklart bra om den person man väljer åtminstone har ett genuint intresse av att granska ekonomin och förvaltningen. 

Hur länge kan man vara utan revisor?

Numera gäller nya regler angående revisor för de flesta av de mindre aktiebolag som kan använda programmet Visma Eget Aktiebolag.

Så länge två av följande tre gränser inte överskrids under två räkenskapsår i rad, är det frivilligt för mindre aktiebolag att ha en revisor som granskar räkenskapsårets bokföring och årsredovisning och skriver en revisionsberättelse:

Hur mycket kostar det att ha en revisor?

Idags läget kan du hitta en bokföringsbyrå som är specialiserad på just detta för allt ifrån 300-900 kr timmen + moms. Det som är rimligt är dock 400-700 kr timmen. Tänk på att du får vad du betalar för. En Revisionsbyrå som tar 150 000 kr är jätte mycket och väldigt onödigt. Men det är om de bara innefattar bokföring vilket jag kan garantera dig att de inte gör. Vi tar 500 kr + moms. för bokföring.

Sen får du tänka så att bara för att ett företag har hög omsättning så innebär inte det att de får många verifikationer. De har dagsrapporter som alla andra samt att de kan ha leverantörsfakturor som är höga. Så de måste inte vara många verifikationer. Det viktigaste är att du ska vara nöjd med bokföringsbyrån för det är inget man byter ofta.

När är revisor ett krav?

• Auktoriserade redovisningskonsulter
• Breda branschkunskaper
• Marknadens ledande system
• Enkla och flexibla lösningar
• God lokalkännedom
• Ekonomi, juridik och rådgivning – Allt på samma ställe!

Det är lätt att blanda ihop begreppen revisor och auktoriserad redovisningskonsult. Mycket riktigt kan båda anlitas för tjänster som berör företagsekonomin, men för olika uppgifter.

Redovisningskonsulten stöttar dig i den löpande ekonomin, med praktisk administration och rådgivning. En revisor anlitas för att oberoende granska din företagsekonomi.

Men när måste man ha revisor? För vissa företag ställer lagen nämligen krav på att ha en revisor, men det kravet gäller inte för alla. Läs vidare för att ta reda på mer.