:

Vad är en Fördragsbrottstalan?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är en Fördragsbrottstalan?
  2. Vem kan föra Fördragsbrottstalan?
  3. Vilka är de 7 institutionerna i EU?
  4. Vilka är de fyra viktigaste institutionerna i EU?
  5. Hur ändras EU fördrag?
  6. Vilka EU fördrag finns det?
  7. Vad innebär ett fördrag?
  8. Vad händer om ett land bryter mot EU rätten?
  9. Vilka är de fyra friheterna?
  10. Var får EU sina pengar ifrån?
  11. Vad är EMU en förkortning för?
  12. Vilka är EU två grundfördrag?
  13. Vad är grundfördrag?
  14. Vad får EU inte bestämma över?
  15. Måste man följa EU direktiv?

Vad är en Fördragsbrottstalan?

We process your data to deliver content or advertisements and measure the delivery of such content or advertisements to extract insights about our website. We share this information with our partners on the basis of consent and legitimate interest. You may exercise your right to consent or object to a legitimate interest, based on a specific purpose below or at a partner level in the link under each purpose. These choices will be signaled to our vendors participating in the Transparency and Consent Framework. More information

Always Active

Vem kan föra Fördragsbrottstalan?

Medlemsländerna betalar en årlig avgift till EU. Ett medlemsland kan även bli skyldigt att betala ett standardbelopp eller vite till EU vid överträdelse av EU-regler, ett s.k. fördragsbrott.

Ett medlemsland kan bli skyldigt att betala skadestånd till den enskilde när denna lider skada.

Vilka är de 7 institutionerna i EU?

Lagstiftning, budget, toppmöten, domstolsärenden och eurosamarbete – arbetsuppgifterna inom EU är många och varierande. För att maskineriet ska fungera har EU sju institutioner där det jobbar politiker, tjänstemän och annan personal från medlemsstaterna. Institutionerna ska jobba för att förverkliga EU:s mål och tillvarata medlemsstaternas intressen. Institutionernas roller och befogenheter regleras av fördragen, som kan liknas vid EU:s grundlagar.

Bryssel är starkt förknippat med EU eftersom staden är huvudort för flera EU-institutioner. Men även i Strasbourg, Luxemburg och Frankfurt finns EU-institutioner. Det är EU-länderna som kommit överens om var institutionerna ska ligga. Genom tiderna har länderna haft svårt att enas i denna fråga.

Vilka är de fyra viktigaste institutionerna i EU?

Lagstiftning, budget, toppmöten, domstolsärenden och eurosamarbete – arbetsuppgifterna inom EU är många och varierande. För att maskineriet ska fungera har EU sju institutioner där det jobbar politiker, tjänstemän och annan personal från medlemsstaterna. Institutionerna ska jobba för att förverkliga EU:s mål och tillvarata medlemsstaternas intressen. Institutionernas roller och befogenheter regleras av fördragen, som kan liknas vid EU:s grundlagar.

Bryssel är starkt förknippat med EU eftersom staden är huvudort för flera EU-institutioner. Men även i Strasbourg, Luxemburg och Frankfurt finns EU-institutioner. Det är EU-länderna som kommit överens om var institutionerna ska ligga. Genom tiderna har länderna haft svårt att enas i denna fråga.

Hur ändras EU fördrag?

Lissabonfördraget undertecknades av medlemsstaternas stats- och regeringschefer den 13 december 2007. Lissabonfördraget är en detaljerad instruktion på 271 sidor som beskriver hur bestämmelser i EU:s befintliga fördrag ska ändras, flyttas, kompletteras, raderas och omnumreras.

Lissabonfördraget är ett så kallat ändringsfördrag. Det betyder att fördraget anger hur tidigare fördragsbestämmelser ska ändras, flyttas, kompletteras, raderas och omnumreras. När medlemsstaterna ska ratificera (godkänna) fördraget behöver de därmed inte ta ställning till befintliga bestämmelser utan endast hur de befintliga fördragen kommer att ändras.

Vilka EU fördrag finns det?

EU-fördragen har ingåtts mellan medlemsstaterna och de definierar EU, EU:s befogenheter och institutioner.

Fördragen utgör den viktigaste ramen för all EU-verksamhet. De viktigaste fördragen är

  • Fördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen, Romfördraget, 1957
  • Fördraget om Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom, 1957
  • Fördraget om Europeiska unionen, Maastrichtfördraget, 1992
  • Amsterdamfördraget, 1997
  • Nicefördraget, 2001
  • Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, 2009

EU kan inom sin behörighet ingå internationella avtal med länder utanför unionen och med internationella organisationer. Dessa avtal kallas EU:s internationella avtal.  

När EU:s befogenheter omfattar hela innehållet i ett avtal kan EU ensam ingå avtalet (unionsavtal).

EU kan också inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område ingå avtal med en eller flera stater eller med en internationell organisation (Gusp-avtal).

Vad innebär ett fördrag?

I takt med att nya länder har gått med i EU har grundfördragen ändrats:

  • 1973 – Danmark, Irland och Storbritannien
  • 1981 – Grekland
  • 1986 – Portugal och Spanien
  • 1995 – Sverige, Finland och Österrike
  • 2004 – Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern
  • 2007 – Bulgarien och Rumänien
  • 2013 – Kroatien

Vad händer om ett land bryter mot EU rätten?

På senare år har frågor kring rättsstatlighet hamnat i fokus. EU-länderna måste, enligt Lissabonfördraget, leva upp till krav på rättsstatlighet för att bland annat skydda företag och personers fri- och rättigheter. Enligt World Justice Project index har Danmark högst grad av rättsstatlighet medan Ungern har lägst grad bland EU-länderna, se nedan.  

Här nedan beskrivs begreppet rättsstatlighet och aktuellt läge, fyra frågor och fyra svar. Se även tidslinjen om utvecklingen 1950-2020, längst ner.

Vilka är de fyra friheterna?

Det ska vara enkelt att handla, resa och flytta mellan EU-länderna. Det är en av grundtankarna med EU-samarbetet. EU-länderna samarbetar därför för att möjliggöra de så kallade fyra friheterna på EU:s inre marknad. De fyra friheterna är fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital mellan EU-länderna.

EU-medborgare kan flytta, investera, sälja varor och erbjuda tjänster i hela EU. Det är exempel på att EU-länderna ska fungera som en gemensam marknad med fri rörlighet över gränserna.

Var får EU sina pengar ifrån?

Svenska Röda Korset och våra samarbets­partners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöks­statistik och möjliggöra personaliserad marknads­föring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Dessa cookies behövs för att webbplatsen ska fungera tekniskt och funktionellt och måste därför accepteras för att kunna besöka sidan.

Vad är EMU en förkortning för?

Förkortning för Economic and Monetary Union (Ekonomiska och monetära unionen).

EMU är en del av EU som syftar till att samordna medlemsländernas ekonomiska politik och att upprätta en valutaunion. EMU har genomförts i tre etapper. Den sista etappen innebär en fullbordad valutaunion med

Vilka är EU två grundfördrag?

Europeiska unionen, EU, bygger på överenskommelser mellan dess medlemsstater om att överlämna en viss del av sin beslutskraft, med andra ord lagstiftande makt, till EU. Medlemsstaterna har därefter underkastat sig en lojalitetsplikt mot EU-rätten, det vill säga att deras lagstiftande församlingar, domstolar och myndigheter är skyldiga att följa EU-rätten. Lojalitetsplikten gäller därför också för svenska livsmedelsinspektörer i sin myndighetsutövande roll.

 Inom EU används inte termen författning, utan i stället rättsakt. Dessutom skiljer man på primärrätt och sekundärrätt. För att förstå det EU-rättsliga systemet krävs viss kunskap om dess struktur.

 Livsmedelslagstiftningen utgörs till övervägande del av EU-rätt. EU-rätten bygger till sin struktur mycket på en kontinental rättstradition, men är ett rättssystem i sig, Det innebär att du behöver annan kunskap för att läsa och tolka EU-rätten än för att tolka den svenska rätten.

Vad är grundfördrag?

Europeiska unionen, EU, bygger på överenskommelser mellan dess medlemsstater om att överlämna en viss del av sin beslutskraft, med andra ord lagstiftande makt, till EU. Medlemsstaterna har därefter underkastat sig en lojalitetsplikt mot EU-rätten, det vill säga att deras lagstiftande församlingar, domstolar och myndigheter är skyldiga att följa EU-rätten. Lojalitetsplikten gäller därför också för svenska livsmedelsinspektörer i sin myndighetsutövande roll.

 Inom EU används inte termen författning, utan i stället rättsakt. Dessutom skiljer man på primärrätt och sekundärrätt. För att förstå det EU-rättsliga systemet krävs viss kunskap om dess struktur.

 Livsmedelslagstiftningen utgörs till övervägande del av EU-rätt. EU-rätten bygger till sin struktur mycket på en kontinental rättstradition, men är ett rättssystem i sig, Det innebär att du behöver annan kunskap för att läsa och tolka EU-rätten än för att tolka den svenska rätten.

Vad får EU inte bestämma över?

EU-samarbetet liknar ingenting annat. Unionen är varken en förbundsstat eller en internationell organisation utan något så ovanligt som ett bindande samarbete mellan självständiga stater. Konstruktionen kan likna ett lapptäcke men har en noga avvägd maktbalans mellan olika instanser.

• Europeiska rådet (toppmötet) samlar stats- och regeringscheferna i medlemsländerna och är högsta instans, drar upp riktlinjer och enas om övergripande steg. Här försvarar varje land sitt nationella intresse.

Måste man följa EU direktiv?

Naturvårdsverkets EU-arbete sker huvudsakligen inom Europeiska kommissionens expertgrupper och genomförandekommittéer. Vi bistår också Klimat- och näringslivsdepartementet i ministerrådets arbetsgrupper samt deltar i nätverk och informella grupper.

Expertgrupperna bistår kommissionen i beredningen och utarbetandet av förslag till lagstiftning, i första hand direktiv och förordningar. Naturvårdsverket deltar i expertgruppernas arbete huvudsakligen inom områdena luft, vatten, avfall och buller.